Om elever i grundskolan skolkar så ska det, precis som på gymnasiet, noteras i
betyget. Dock inte i slutbetyget.
Detta har regeringen, efter viss intern vånda, enats om.
Inte mycket att hetsa upp sig över? Jodå.
Beskedet lyckades till exempel göra Socialdemokraternas ordförande Håkan
Juholt ”fruktansvärt upprörd”.
En politiker med så låg upprördhetströskel kan inte ha det lätt.
Grundskolan är inte frivillig. Eleverna har skolplikt. Det innebär att barn
och ungdomar har rätt till undervisning. I gengäld är de skyldiga att
närvara i skolan.
Därmed har skolan också en skyldighet att kontrollera elevernas närvaro och
att ta upp fall av ogiltig frånvaro med elever och deras föräldrar.
Så sker redan idag, till exempel i samband med utvecklingssamtal.
Förhoppningsvis tar alla skolor detta på allvar. Om inte finns det all
anledning att bli upprörd, inte minst som förälder.
En del väsen har gjorts av att ”tunga remissinstanser” haft invändningar.
Skolverket och Skolinspektionen våndas exempelvis över svårigheterna att
definiera vad som är skolk.
Det låter inte som ett oöverstigligt hinder. Skolan och de som arbetar där har
ansvaret för bedömningar som är betydligt svårare och viktigare för den
enskilda eleven. Skolverket och Skolinspektionen har kanske hört talas om
något som heter betyg?
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg avvisar förslaget med motiveringen att ”en
sådan notering kan undergräva en redan utsatt elevs självkänsla”.
I P1-morgon fortsatte Miljöpartiets skolpolitiske talesman Jabar Amin på samma
spår – det här ”sänker redan utsatta barns förtroende”, det ”skuldbelägger
barn”.
Frågan är om det finns något i skolans värld – muntliga omdömen, skriftliga
omdömen, betyg, tillrättavisningar, kritik, beröm – som inte kan förkastas
med liknande argument.
Att skriva in en notering om skolk i elevernas betyg är ingen mirakelmedicin.
Det tror inte utbildningsminister Jan Björklund (FP). Det tror förmodligen
ingen annan heller.
Men skolk är inget marginellt problem. På högstadiet är 10 procent av eleverna
frånvarande utan giltiga skäl minst en gång i månaden. Regeringens förslag
innebär en markering om att skolk är ett problem som det är viktigt att
komma tillrätta med.
De åtgärder som krävs är av olika slag. Elever skolkar av olika anledningar. I
vissa fall kan det finnas allvarliga bakomliggande problem som kräver
omfattande åtgärder och stödinsatser.
Men för den frånvaro Björklund kallar ”ströskolk” är det rimligt att tro att
åtgärderna får effekt. Hur stor återstår att se.
När skolorna blir skyldiga att föra in skolket i betygen blir det också
svårare att sopa problem under mattan. Det är inte oviktigt.
Summa summarum: regeringen tar ytterligare ett litet steg på den långa vägen
mot en bättre skola.