Självfallet är det frestande med slagord som ”Beskatta de rika” och krav på
att besparingarna riktas åt andra håll. Det var trots allt inte vanliga
arbetstagare som trixade med statistiken så att Grekland fuskade sig in i
eurozonen.
Så, visst, när en grekisk kvinna i SVT:s Aktuellt i onsdags kväll sorgset
påpekade att det är löntagarna som nu får ”dra lasset” kan det lätt upplevas
som orättfärdigt.
Men invändningar saknas inte.
Som framgick i Aktuellt har det inte varit ovanligt att greker kunnat
pensionera sig i 50-årsåldern. Att den allmänna pensionsåldern nu skall
höjas till 63 år låter för en svensk knappast som höjden av orättvisa.
Dessutom är det svårt att genomföra en tuff budgetsanering utan att det svider
i skinnet på ”vanligt folk”, de många i de breda inkomstgrupperna.
Fråga svenska folket.
Under 1990-talskrisen i Sverige försvann omkring 600 000 jobb. År 1993 uppgick
budgetunderskottet till ungefär 11 procent av BNP. Naturligtvis kände
svenskarna av de åtgärder som bidrog till att detta underskott år 1998
förvandlats till ett överskott på cirka 2 procent av BNP.
Nog fick de mer välbeställda vara med och betala, inte minst genom
värnskatten, men sänkta ersättningar och karensdagar i trygghetssystem,
höjda skatter och nerdragningar i den offentliga servicen och välfärden slog
mot de flesta. Och åtgärderna kunde slå hårt.
Greklands budgetunderskott låg i fjol på 12,7 procent. Det skall ner till 2,8
procent av BNP 2012, enligt krisplanen. Det blir tufft. Eurolandet Grekland
kan inte heller, som Sverige på 90-talet, övergå till rörlig växelkurs och
på det sättet stärka konkurrenskraften och stimulera ekonomin.
Risken är uppenbar att misstron mot Grekland sprider sig och fördjupar krisen
i Portugal, Italien, Irland och Spanien. Redan nu sjunker euron i värde. Det
kan påverka hela kontinentens ekonomiska återhämtning.
Två aktualiteter kan betona varför grekerna gott kan snegla på Sverige och
sedan försöka ta sig igenom en nödvändig krispolitik.
Enligt den nya Eurobarometern är svenskarna numera de stora ekonomiska
optimisterna i EU. 61 procent av svenskarna tror på bättre ekonomi i det
egna landet i år. I hela EU är motsvarande siffra bara 28 procent.
I ett tal för en vecka sedan kopplade den moderate finansministern Anders Borg
ihop dagens goda ordning i Sveriges ekonomi med främst Socialdemokraternas
budgetsanering på 1990-talet. ”Det är klart att Göran Perssons historiska
insats är monumentalt betydelsefull för Sverige”, sade Borg.
En nation kan i längden inte leva över sina tillgångar. Den som är satt i
skuld är icke fri.
Det vet svenskarna idag.
Det vet grekerna snart.