Att bekämpa ungdomsarbetslösheten är klart viktigare för svenska folket än att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män eller – för den delen – att minska klyftorna mellan hög- och låginkomsttagare.
Det framgår av en undersökning från analysföretaget Yougov Sweden.
Nio av tio tillfrågade uppgav att det i deras ögon var viktigt att bekämpa ungdomsarbetslösheten, medan tre av fyra ansåg att det var viktigt att öka jämställdheten. Sex av tio sade samma sak om minskade inkomstklyftor.
Undersökningen genomfördes under perioden 13–15 april i år och bygger på en internetpanel. 1 011 personer, som utgör ett representativt urval av befolkningen, har svarat på frågorna.
Svaren är kanske inte överraskande. Den höga ungdomsarbetslösheten har på senare tid utvecklats till en het politisk fråga.
Lika intensiv börjar diskussionen bli om vilka åtgärder som är lämpligast för att komma tillrätta med problemet.
Folkpartiet är inne på att införa ungdomslöner – 75 procent av ordinarie lön – inom kommuner och landsting. Centern vill se lägre ungdomslöner på hela arbetsmarknaden.
Här går en spricka genom alliansregeringen.
”Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner”, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) för en tid sedan till DN.
Många av Moderaternas väljare är till skillnad från Reinfeldt öppna för tanken. 63 procent av dem som röstat på M sade till Yougov att de är positiva till ungdomslöner – lika stor andel som för alliansväljarna totalt. Endast 19 procent var negativa.
En annan fråga, som hänger samman med diskussionen om ungdomslöner, rör hög ingångslön kontra god löneutveckling.
En klar majoritet av de tillfrågade i Yougovs undersökning, 58 procent, prioriterade god löneutveckling framför hög ingångslön. Endast 5 procent ansåg att hög ingångslön är viktigast. 30 procent gav alternativen lika hög prioritet.
Även om lönespridningen sedan början av 1980-talet ökat något – främst är det höginkomsttagarna som dragit ifrån – har Sverige fortfarande en väldigt platt lönestruktur jämfört med andra OECD-länder. Steget mellan ingångs- och slutlön är ofta orimligt kort.
Detta leder även till att utbildningspremien är liten i Sverige – i vissa fall blir livslönen högre för den som börjar jobba direkt efter gymnasiet än för den som läser tre eller fler år på högskola.
Inget säger att den med fler år i yrket alltid gör ett bättre arbete än den med färre. Men det är inte ett skäl att pressa samman lönestrukturen ytterligare utan ett argument för individuell lönesättning.
Lönen är en stark drivkraft för många människor. Om arbetsmarknadens parter vill att människor utvecklas i yrkeslivet – och det borde de vilja – så krävs det att lönen också hänger med i utvecklingen.