Enligt en ny undersökning av Statistiska centralbyrån känner 64 procent av
flickorna och 50 procent av pojkarna på högstadiet ”stress på grund av läxor
eller prov”. På gymnasiet är motsvarande andel 72 respektive 44 procent.
Något färre känner stress på grund av höga förväntningar på sig själva.
Den obligatoriska frågan till experterna lyder:
Hur skall vi hjälpa dessa stressade flickor?
”De här tjejerna som har det så tufft och har så dålig självkänsla behöver
någon att prata med”, rekommenderade Göran Harnesk, generalsekreterare på
Bris, Barnens rätt i samhället, i Ekot.
I Aktuellt i SVT i måndags kväll konstaterade inkallad psykolog att ”de
senaste 20 åren har den självskattade ohälsan – oro, ångest, sömnproblem –
ökat med två-, trehundra procent.”
Men kan frågan vara felställd?
Närmare 60 procent av dem som sökte in till högskolan under 2009 var kvinnor.
Enligt den statliga utredningen Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt
är det? (SOU 2009:64) har flickor ungefär 10 procent högre betyg i
grundskola och gymnasium än pojkar. Så har det sett ut sedan slutet av
1980-talet.
Om flickor känner press och höga förväntningar under skoltiden tycks det
åtminstone föra det goda med sig att deras möjligheter att som vuxna få ett
bra jobb med hyfsad lön ökar. Det är inte oväsentligt.
Är det inte ett större problem – åtminstone ur ett samhällsperspektiv – att
pojkar överlag presterar så mycket sämre? Trots att de uppenbarligen känner
sig betydligt mindre stressade.
Föreställningen om ökad stress och press på gymnasiet – för en föreställning
är det – är dessutom svår att förena med utvecklingen när det gäller
kunskaper.
Exempelvis konstaterade Skolverket i december förra året att svenska
gymnasieelevers kunskaper i fysik och avancerad matematik ”försämrats
markant” sedan 1995, en slutsats som bygger på den internationella
kunskapsstudien TIMSS.
Från universitet och högskolor slås numera larm med jämna mellanrum om att de
elever som kommit in saknar de nödvändiga förkunskaperna, samma problem
finns vid övergången från grundskola till gymnasium.
Ett av de främsta argumenten för betygsmotståndarna i Väns-
terpartiet och Miljöpartiet är att betyg leder till stress. Då är det märkligt
att andelen unga som säger att de känner stress och press i skolarbetet har
ökat de senaste decennierna, parallellt med att användningen av betyg
begränsats.
Stress anses numera, underförstått, alltid vara negativt. Det har blivit
synonymt med att ”må dåligt”, ett annat diffust favorituttryck i en
samhällsdebatt som tenderar att bli alltmer psykologiserande, alltmer
terapeutisk till form och innehåll.
Men krav och förväntningar, egna och andras, är en del av livet och måste
också vara en del av skolan.