Det är ett dokument avsett att signalera allvar, ansvarstagande och
måttfullhet, tänkt att frammana bilden av ett regeringsalternativ som alltid
sätter ordning och reda i de offentliga finanserna i främsta rummet.
Här talas om vad alliansen ”vill” när det gäller mer övergripande ambitioner,
konkreta vallöften kallas ”skarpa förslag” och sådant som skall genomföras
någon gång under mandatperioden – om ekonomin tillåter – beskrivs som
”reformambitioner”.
Inga frivoliteter, inga vidlyftigheter. Många vuxenpoäng.
Och som för att riktigt understryka att ingen kan tävla med alliansen när det
gäller att känna ansvar för Sveriges ekonomi fick finansminister Anders Borg
(M) hålla en egen presskonferens, tre timmar senare, för att gå igenom ”de
offentligfinansiella och samhällsekonomiska effekterna” av manifestet.
”Alliansen bärs av en idé om Sverige”, försäkras det i manifestets inledning.
Den idén riskerar dessvärre att alltsomoftast hamna i skymundan för
politikens kamerala aspekter.
De borgerligas valplattform har fått rubriken ”Jobbmanifestet”. Arbetslinjen
har inte förlorat sin betydelse, vare sig som slagord eller som ledstjärna
för politiken: ”alliansens främsta mål är att föra Sverige mot full
sysselsättning”. Kontinuiteten i politiken är tydlig.
Alliansens strategi för att öka sysselsättningen bygger även nu i stor
utsträckning på skattesänkningar. Det gäller både utbudssidan – de som
arbetar – och efterfrågesidan – de som anställer. Exempel är ett
ytterligare, femte, steg i jobbskatteavdraget och halverad restaurangmoms.
Allt när ekonomin väl tillåter, förstås.
De borgerliga partierna har anledning att känna viss tillförsikt.
I Synovates väljarbarometer för augusti drygar alliansen ut sitt försprång
marginellt. Regeringspartierna får 48,7 procent mot de rödgrönas 45,0
procent. Ingen förändring är statistiskt säkerställd. Men resultatet stämmer
väl in i den trend som gått att skönja i andra opinionsmätningar på senare
tid: alliansen har medvind.
Igår kom också SCB:s arbetskraftsundersökning för juli. Arbetslösheten är
fortsatt hög: 8 procent. Men antalet sysselsatta har ökat med närmare 100000
på ett år.
Lägg till detta Konjunkturinstitutets nya barometer som visar att det är tio
år sedan svenskarna var lika optimistiska om sin egen och landets ekonomi.
Vart fjärde företag ser brist på arbetskraft som det största hindret för
tillväxt.
”Det är drag i svensk ekonomi”, konstaterade statsminister Fredrik Reinfeldt
(M) förnöjt igår.
Är det drag i alliansen?
Nja. Men det känns onekligen rätt tryggt och stabilt.