Som om EU inte hade nog med problem att hantera fördjupas nu bråket mellan unionen och Ungern. Det gäller alltifrån troliga avsteg från EU-rätten till storleken på det ungerska budgetunderskottet.
Skarpa uppmaningar riktas nu mot Budapest, men det är tveksamt om de hörsammas. Särskilt som den ungerske premiärministern Viktor Orban gärna framställer sig som en frihetskämpe gentemot en omvärld som försöker styra Ungerns interna angelägenheter.
Vid årsskiftet antog det ungerska parlamentet en rad nya lagar och en ny konstitution, trots att EU, USA och Internationella valutafonden, IMF, ser risk för stora demokratiska brister. Pressfriheten befaras vara hotad, liksom rättssäkerheten. Centralbankens oberoende anses också äventyrat, detsamma gäller för landets datasäkerhetsmyndighet. Samtidigt lyser nödvändiga ekonomiska reformer med sin frånvaro.
Ungerns inrikespolitik är förstås främst de ungerska folkvaldas ensak – men som EU-medlem har landet åtagit sig att leva upp till EU-rätten och de så kallade Köpenhamnskriterierna.
EU-kommissionen diskuterade på onsdagen Ungerns nya lagar och lämnar i nästa vecka besked om eventuella sanktioner. Påtryckningar görs också i samtalen om ungerska nödkrediter.
EU och IMF gick in och stödde Ungerns ekonomi redan 2008 och i höstas när de ungerska räntorna sköt i höjden fick unionen och valutafonden åter rycka in. Men hjälpen ges på vissa villkor. Förhandlingar pågår och bland annat väntas krav på att ungerska centralbanken förblir självständig.
Därtill hotar EU-kommissionen att dra in Ungerns EU-bidrag nästa år om landet inte minskar sitt budgetunderskott. Ungrarna deltar visserligen inte i eurosamarbetet, men ska följa euroländernas stabilitetskriterier.
Det är utmärkt att EU så tydligt markerar mot den politiska utvecklingen i Ungern.
Visst kan det framstå som dubbelmoral.
Det finns flera tidigare fall då länder brutit mot budgetregler inom EU, utan att för den skull drabbas av minsta sanktion. Och det finns fler EU-länder där respekten för grundläggande fri- och rättigheter lämnar en del övrigt att önska. Rumänien och Bulgarien togs in i unionen, trots att de inte uppfyllde Köpenhamnskriterierna fullt ut.
Men att EU gjort fel vid tidigare tillfällen gör det inte mindre lovvärt att unionen nu gör rätt.
Någonstans måste bättringen börja. Ungern är en god startpunkt. Dessutom ger påtryckningarna en välkommen påminnelse om vad EU-samarbetet i grund och botten handlar om. Bortom skuldkris och förhandlingsstrul finns ett väldigt fredsprojekt med grundvalar som välstånd, frihet och demokrati.