Det hävdar nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström,
verksamma vid Institutet för näringslivsutveckling.
Orsaken? Arbetsgivaravgifterna, osynliga på lönebeskedet, måste också tas med
i beräkningen. Då blir bilden en annan.
En löntagare som tjänar 14 000 kronor i månaden betalar exempelvis cirka 1 250
kronor i allmän löneavgift – namnet till trots en ren skatt.
Jobbskatteavdraget för samme löntagare uppgår till 954 kronor.
”Innan jobbskatteavdraget infördes betalade alltså löntagarna betydligt högre
skatt än pensionärer medan de idag endast betalar något mer i skatt”,
påpekar Svaleryd och Waldenström på gårdagens DN Debatt.
Förra året betalades det in 87 miljarder kronor i löneavgifter till
statskassan. Jobbskatteavdraget uppgick till totalt 66 miljarder.
Det är onekligen ett intressant perspektiv. Den senaste veckan har de båda
blocken tävlat med mångmiljardlöften i ivern att vara den som mest och
snabbast kompenserar landets äldre för ”straffskatten”.
Förklaringen är enkel. Det finns 1,7 miljoner svenskar som är 65 år eller
äldre och pensionärerna är den grupp där valdeltagandet är störst. Det inger
respekt.
Kanske för stor respekt.
Pensionärerna byggde landet, brukar det heta. Men många av dem har också fått
riklig kompensation för detta.
I ett inslag i Aktuellt i tisdags konstaterades att drygt en tredjedel av alla
pensionärer, 36 procent, är miljonärer. Ofta beror det på att de äger hus,
men om enbart finansiella tillgångar räknas så är det ändå 12 procent
miljonärer bland landets pensionärer.
Siffror från Statistiska centralbyrån visar att pensionärerna är den grupp som
sedan början av 1990-talet haft störst procentuell ökning av den disponibla
inkomsten.
Det är tveksamt om någon framtida pensionärsgeneration kan förvänta sig ett
liv i sådan relativ ekonomisk välmåga som dagens.
Samtidigt går det inte att bortse från att klyftorna inom
pensionärskollektivet är stora. De flesta har inte haft förutsättningar
eller rådighet nog att bygga upp en egen förmögenhet. Begreppet
”fattigpensionär” är inte gripet ur luften.
Men att stirra sig blind på skattetabeller leder fel. Ekonomiskt är det
viktigaste för landets pensionärer att det drivs en politik som gynnar
tillväxt. Då blir det också mer i pension.
Det tycks också många ha insett. Enligt en färsk Sifoundersökning tycker bara
17 procent av pensionärerna att skattefrågan är så viktig att de kan tänka
sig att byta parti.
Pensionärer är inte dumma. Politikernas klokskap när de ger sig in i denna
löfteskarusell kan däremot ifrågasättas.