Dagens svenska politiker är inte riktigt lika frispråkiga som den preussiske
despoten men skrapar man lite på ytan framgår det snart att överhetens sätt
att tänka inte har förändrat sig särskilt mycket under de senaste två, tre
seklerna. Men nu är det inte soldaterna som är i skottlinjen utan
pensionärerna. Pär Nuder (S) var den som kom närmast Fredriks språkbruk när
han kallade dem för köttberg. Hans uppriktighet känns nästan befriande mitt
i allt hyckleri.
Det krävs inte mycket till skarpsinne för att se att fler än Nuder tänker i
dessa banor. Gamla, som osolidariskt vägrar att omedelbart efter pensionen
lägga sig ner och dö, straffas med högre skatt – kanske kommer de att svälta
ihjäl, hoppas kan man ju alltid. Man gör det i alla fall svårt för dem,
visar att de inte längre är välkomna i samhället eller respekteras som
yngre. Åtnjöt de samma respekt skulle deras inkomster behandlas på samma
sätt.
Om ålderspensionärer trots allt envisas med att leva kan man ju alltid se till
att de vanvårdas på något äldreboende. Det borde väl få dessa onyttiga
individer att inse att deras liv inte längre är värda att leva. Varje gång
en vårdskandal uppdagas träder någon politiker ut och förklarar att vi måste
se över rutinerna men inget görs, ingen ansvarig straffas. Ännu har jag inte
sett en skyldig ledas bort i handbojor eller ens tvingas avgå under
förnedrande former.
Det politiska etablissemanget fortsätter att sända ut signaler att gamla inte
har något att bidra med. Och det stämmer om de planerade karriärer som
tävlingssimmare eller matematiker – sådana peakar vid unga år medan man
faktiskt kan bli bättre med åren på andra vädjobanor där erfarenhet spelar
roll. Om Winston Churchill hade varit svensk hade han antagligen förvarats
på någon inrättning när nationen kallade honom för att leda kampen mot
mörkrets krafter. Om Sverige hade fått bestämma hade Johannes Paulus II inte
fått utföra sitt livsverk utan suttit på ett ålderdomshem och sörplat kaffe.
För att inte tala om Deng Xiaoping som helt säkert kommer att visa sig ha
varit en av 1900-talets viktigaste politiska ledare. Han var över 70 år när
han började modernisera Kina med världshistoriska konsekvenser som vi ännu
inte kan överblicka.
USA brukar ofta framhållas som ungdomens land men inte ens där föraktas
erfarenhet på samma sätt som hos oss. När Barack Obama nyligen skulle
tillsätta en ny försvarsminister valde han ingen tonåring med unga fräscha
idéer utan den 73-årige Leon Panetta. I vårt land hade en sådan utnämning
varit omöjlig. Inte kan man anförtro en åldring en sådan viktig uppgift! Vi
ska nog vara tacksamma att det amerikanska etablissemanget inte lärt sig av
det svenska. Världen vore då en långt mycket osäkrare och intellektuellt
fattigare plats.
Det här är min sista artikel i Sydsvenskan. Jag vill ta tillfället i akt och
tacka alla läsare för både ros och ris.
rudbeckwords@telia.com