Men det är inte bara personliga motiv som får mig att ogilla sänkt
restaurangmoms; det finns flera goda argument mot regeringens prioriteringar
som för övrigt inte har varit särskilt framgångsrika i de länder där
liknande åtgärder redan har prövats.
Vad är det egentligen som säger att duktiga krögare, de som redan har fullt
både till lunch och till middag, inte behåller sina nuvarande priser och
stoppar mellanskillnaden i egen ficka? Inget fel med det, men det var inte
det som var meningen. Få restaurangägare kommer väl att vara så fräcka att
de höjer direkt men diskreta ändringar på menyn kan dölja det. Istället för
att sänka priset på kalvfilet Oscar hittar man på en ny rätt kallad
kalvfilet Fredrik & Anders till det gamla priset.
Så det är långt ifrån säkert, nej, det är i själva verket ganska osannolikt,
att denna åtgärd skapar alla de nya arbeten som politikerna orerar om.
Det finns också starka principiella argument mot regeringens åtgärd. Den är
ytterligare ett inslag i den skattestrategi som kan kallas lappa och laga.
Rot- och rutavdrag var två tidigare knep av samma typ. De visar att det
svenska skattesystemet är sjukt. I rättvisans namn bör väl tilläggas att det
på denna punkt påminner om de flesta andra länders skattelagstiftning.
Istället för ett överskådligt system med klara regler och få, helst nästan
inga, undantag och specialfall komplicerar man hela tiden lagstiftningen med
höjningar för en grupp, avdrag för en annan. Och just nu är det strategiskt
klokare att ställa sig in hos ungdomar – en grupp som jobbar på restauranger
och som också gärna besöker dem. Bättre binda upp unga människor, som röstar
under många år framöver, än pensionärer, som inte kommer att rösta i så
många val till.
I vad vi i vår förmätenhet kallar korrumperade länder ger politikerna sina
väljare kontanter i handen för att köpa deras röster. I det moraliskt
högtstående Sverige avstår politiker från sådana skamliga grepp. Istället
kan de med gott samvete och med liljevita händer använda skattesystemet för
att belöna dem vars röster de just nu fikar efter. Det är inget brottsligt
med det, men skillnaden mellan våra politiker och tredje världens populister
är kanske inte så stor som vi gärna vill föreställa oss.
Det intellektuellt mest hederliga – som ju i och för sig sällan har något att
göra med politik – vore att behandla alla inkomster och alla näringar på
likartat sätt.
Skatter är ett sätt att ta ut avgifter för att finansiera våra gemensamma
behov. Riktigt vad som utgör sådana behov är förstås en ideologisk fråga där
liberaler och socialister vanligen har olika svar men i princip har varken
höger eller vänster något emot skatter som bas för välfärden.
Men med den politik som nu förs med riktade avdrag, höjningar eller uteblivna
höjningar har de med makt alltmer kommit att använda skatter som ett sätt
att belöna och straffa och på så sätt köpa röster.
Med ett enkelt, neutralt och därmed rättvist skattesystem skulle politikerna
vara tvingade att intellektuellt argumentera för just sin idé om det goda
samhället. Och det är mycket svårare än att då och då portionera ut lite
avdragsmöjligheter.
rudbeckwords@telia.com