Föreställ er den politiker som skall väljas in i kommunfullmäktige eller
riksdag som inte vill redogöra för vad han står för eller vad han vill
åstadkomma. Och fortfarande undrar jag vad ärkebiskopen har för vision. I
det översekulariserade Sverige är det nästan lite genant att tala om en djup
övertygelse, om att Gud finns. Det är dock synd om inte ens ärkebiskopen
vill ta tydligare ställning för Gud.
Anledningen till min undran om ärkebiskopens kristna vision är att jag
återigen läst ett klimatutspel som är undertecknat av honom. Han debatterar
ofta och gärna klimatfrågan. Åter undrar jag om han har några andliga frågor
han brinner för.
Wejryds senaste utspel handlade om att han tycker att regeringen skyller
världens klimatproblem på länder utanför Sverige. Och det är inte första
gången han tycker att just regeringen missköter klimatfrågan. Det är ett
återkommande tema.
Jag ser en risk med ärkebiskopens engagemang. Klimatfrågan kan vara
exkluderande. Det finns troende som inte tycker att det är kyrkans
viktigaste fråga att driva. De kanske känner att ärkebiskopen inte är deras
man. Och kyrkan är i stort behov av en andlig ledare och en förebild i
trosfrågor.
Svenska kyrkan har fått en ärkebiskop som verkar använda sitt ämbete till att
driva partipolitik. Och detta i tider när kyrkan allt annat än blomstrar.
Det är färre som döper sina barn, färre ungdomar som konfirmerar sig, fler
som viger sig borgerligt och fler som vill ha sin begravning utan
inblandning av Gud. För att inte tala om kyrkbänkarna som gapar tomma så när
som på äldre damer. Och nu i finanskrisens spår kan kyrkor tvingas stänga.
Frågan om kyrkans återväxt kräver nytänkande och resurser. Vad skall man göra
för att mobilisera alla unga människor som tror på en högre makt men som
inte hittat till Svenska kyrkan? Detta är frågor som kräver engagemang och
ledarskap från kyrkan.
Under fotbolls-EM i somras pläderade ärkebiskopen för rättvisemärkta
fotbollar. Ändamålet var absolut gott då det finns barn som utnyttjas för
tillverkning av bollarna. Jag förstår hans tanke med att kyrkan skall finnas
i människors vardag och under några veckor i juni var fotbolls-EM på många
svenskars läppar. Men en lika aktuell fråga som engagerar många människor
under sommarmånaderna är frågan om var våra skolavslutningar skall hållas.
Skall kyrkan stå värd när eleverna sjunger Den blomstertid nu kommer? Jag
önskar att ärkebiskopen satte ner foten och sade vad han verkligen tycker i
den frågan och inte enbart säger att kyrkan är öppen för alla. Det är inte
fel att vara tydlig.
Hur ser ärkebiskopens strategi ut? Ärkebiskopen kanske tänker att den heta
klimatfrågan är bästa sättet för honom att framgångsrikt slå sig in i
debatten. Han använder sin tjänst som ett politiskt ämbete. Eller så känner
han kanske att han inte vill sticka ut i trosfrågor av rädsla för att stöta
sig med den stora massan. Eller vill han sända ut en uppmaning till landets
präster att ta sig an klimatproblematiken och driva den frågan.
Jag har ibland funderat över varför det inte finns något parti i Sverige som
tar ställning för Gud och trosfrågor. Inte ens kristdemokraterna gör ju det.
Men nu har jag tänkt om. Vi har våra politiker till att i huvudsak driva
politiska frågor och vi har präster som skall värna trosfrågor. Inte tvärtom.
anna@anthibamedia.se