Vid ett bedömningssamtal i korridoren utanför klassrummet skulle läraren
berätta vilket betyg jag skulle få. Jag var inte orolig, för jag hade varit
närvarande och fått mycket bra resultat i mina skolarbeten och på prov.
Läraren log mot mig och sade hur duktig och engagerad jag hade varit. Sedan
kom meningen som jag aldrig glömmer.
För att du ska kunna få MVG i betyg i svenska måste en eller två av dina
föräldrar vara etnisk svensk, förklarade hon samtidigt som hon tittade på
mina blonda och blåögda klasskamrater för att tydliggöra för mig vad hon
menade.
Just då förstod jag inte att jag hade blivit diskriminerad – jag trodde att
uttalandet grundade sig i skolans regler. Med blicken i marken åkte jag hem
och grät i flera dagar. Orsaken till betyget och tanken på att jag aldrig
skulle förtjäna ett MVG oavsett prestation från min sida sårade mig mer än
själva betyget. Lyckligtvis påverkade läraren inte just mina mål i livet.
Istället ville jag hämnas genom att bevisa att jag kan.
Jag känner till flera personer, från olika skolor i Malmö, som dessvärre
hamnat i samma situation som jag. Flera av dem gav upp sina drömmar på grund
av sina lärare.
Långt senare, när jag som reporter skulle göra ett inslag om diskriminering,
fick jag veta att jag verkligen haft skäl att uppröras. Jag blev
diskriminerad och enligt diskrimineringsombudsmannens, DO:s, utredare Lena
Sievers skulle fallet idag ha tagits på allvar och utretts, eftersom läraren
gav mig ett betyg på osakliga grunder. Men händelsen ägde rum år 1999 och då
fanns det ingen lag som kunde skydda barn och elever mot diskriminering.
När jag frågar utredaren om vem som borde ha informerat mig om vad
diskriminering är får jag svaret ”Kanske Skolverket”. Men på min tid
diskuterade man inte dessa frågor, enligt Gustavo Nazar på
utbildningsförvaltningens Centrum för pedagogisk inspiration i Malmö.
Idag vänder man sig till DO om man upplever diskriminering eller annan
kränkande behandling, och sedan 2006 ska alla verksamheter använda sig av en
likabehandlingsplan som ska förebygga och åtgärda diskriminering.
Problemet är inte bara att jag och andra som upplevt samma sak gått miste om
vår rätt. Många får fortfarande inte ens information om vad diskriminering
är, enligt Skolverkets rapport från 2009. Och att det än idag finns brister
i likabehandlingsplanen på många skolor och i många andra verksamheter får
jag bekräftat av Lena Sievers och Gustavo Nazar, men också av Sara Belin på
Merit utbildning i Malmö. Detta trots att diskriminering förekommer i många
sammanhang.
Det är dags för alla verksamheter att ta ansvar för att motverka
diskriminering, trakasserier och kränkningar.
midia.osman.taha@folkbildning.net