Jag talar inte om något så trivialt som Messias återkomst. Vem skulle bry sig
om det i dagar som dessa? Jag talar om kröningen av Barack Obama som USA:s
44:e president. Med den kommer alla berättelser att få sina lyckliga slut.
Detta är det intryck man får om man följer med i svenska och utländska
tidningar och TV-kanaler. Ingen människa har haft så stora förväntningar på
sig som Barack Obama.
Visst måste man beundra hans framgångsrika kampanj. Han var outsidern som
utmanade ett mäktigt etablissemang och vann. En felfri kampanj förde honom
från rollen som ny senator från Illinois till Vita huset. Bara det är en
helt osannolik framgångssaga.
Som i så mycket annan politik var det mera yta än innehåll i hans kampanj.
Hans slogan ”Vi är dem som vi väntat på” betyder väl knappast något alls.
Hans andra mantra, ”Ja vi kan”, låter mer som ett nytt slagord från Nike när
de tröttnat på ”Just do it”.
Det är så här politiken kommer att låta i framtiden. Uppmärksamhet och tålamod
är båda korta. Fjärrkontrollen, både den mentala och den verkliga, är alltid
inom räckhåll: vi zappar hänsynslöst så fort vi känner den minsta lilla
leda. Den politiker som inte begriper det kommer aldrig att bli
framgångsrik. Obama förstod det.
Obamas seger har förstås flera orsaker. Att ett krigstrött USA med en
kraschande ekonomi ville byta parti är naturligt. Det märkliga var snarare
att John McCain, den gamla ordningens man, trots allt fick så många röster.
Barack H Obama: H står för Hussein. Fördomsfulla och okunniga ville göra stor
sak av att USA:s president heter Hussein även om Barack är lika arabiskt som
Hussein. Jag skulle hellre kalla honom för Barack X Obama där X står för ett
okänt värde.
Trots att det skrivits spaltkilometer om honom och amerikanska radiostationer
(som nu är tillgängliga runt om i världen tack vare nätet) analyserar honom
tjugofyra timmar om dygnet är han fortfarande en okänd storhet.
Den konservative amerikanske kommentatorn Charles Krauthammer kallade honom i
förra veckan för den mest okände tillträdande presidenten på 150 år. Ingen
tycks vara säker på vad han vill och hur hans politiska filosofi egentligen
ser ut eller om den alls finns. Han har blivit ett X som alla kan ge sitt
eget värde. Han skall kunna fixa allt. En hedersam fred i Irak, en åter
blomstrande ekonomi, sjukförsäkring åt alla.
Förväntningarna är skyhöga och därför kan besvikelsen bli bråddjup. Han har
inte särskilt lång tid på sig för redan om mindre än två år är det åter val
till kongressen där republikanerna hoppas på en stark comeback.
Det är osäkra tider som väntar inte bara amerikaner utan oss alla. För
amerikansk politik påverkar hela världen, och det både snabbare och
brutalare än någonsin tidigare. Banker i USA lånade ut pengar till människor
som saknade möjlighet att betala tillbaka. Det ledde till en global kris och
brant stigande arbetslöshet i Sverige. Beslut i Vita huset påverkar dig och
mig ofta lika omedelbart som beslut i Rosenbad. Det är inte alltid en fördel
att leva i en globaliserad värld.
När den universella yran lagt sig efter festligheterna i morgon i Washington
måste snart det X jag självsvåldigt gjort till hans initial bli ett bestämt
värde. Att Obama kommer att göra många besvikna ligger i de väldiga
förhoppningarnas natur. Men lyckas han leva upp till bara en liten del av
dem kommer han att bli en lysande president och med en sådan blir vi alla
vinnare, vare sig vi bor i Gaza, Chicago eller Malmö.
rudbeckwords@telia.com