Trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder lever slentrianuppfattningen kvar att moral hänger ihop med religion. Dessutom finns en torftig allmän föreställning om vad moral är, särskilt bland politiska journalister. När de rapporterar från olika håll i världen, talar de ibland om ”moralfrågorna” och menar då hur presidentkandidater och politiker av olika slag ställer sig till frågor som har med sexuallivet och den mänskliga reproduktionen att göra. Det kan gälla abort, homosexualitet, embryonal stamcellsforskning och könsneutrala äktenskap.
Denna fixering vid ”underlivsfrågorna” är en eftergift åt en konservativ religiös moraluppfattning. Det är en oacceptabelt snäv syn på vad moral är för något.
I sin bok Ansvar och handling skriver filosofen Harald Ofstad att moral är att ta det allvarliga på allvar. Och han räknar upp några exempel på vad som är allvarligt: att människor lider och dödas, att människor utsätts för lögner och bedrägeri, att djur lider, att värden som frihet och rättvisa kränks, att världens framtid hotas genom miljöförstöring samt att djur- och växtarter utrotas. Dessa problem går inte att finna tillfredsställande svar på i Bibeln eller Koranen.
Somliga undrar hur man ska kunna hitta rättesnören för sitt liv, om man inte söker dem i religionen. Men det är inte så svårt. Några moraliska värden som är viktiga i vårt samhälle är demokrati, jämställdhet och åsiktsfrihet – inklusive frihet att tro eller inte tro på gudar. Det är sekulära värden som inte kommer från någon religion. Tvärtom har de tillkommit i kamp mot våra vanligaste religioner. Att Svenska kyrkan på sistone har tagit till sig många av de sekulära värdena är bra, men det motsäger inte att man länge bekämpade dem. Och så gör fortfarande bokstavstroende på olika håll i världen.
Den brittiske filosofen Derek Parfit hävdar i sin klassiska bok Reasons and Persons att tron på Gud, eller på många gudar, har hindrat det moraliska tänkandets fria utveckling. Ja, efter att kristendomen hade trängt ut den grekiska vetenskapen och filosofin och tagit makten i Europa, var det länge svårt för ”otrogna” att göra sig gällande inom etiken. Numera är västerländska moralfilosofer i gemen ateister eller agnostiker, men det hindrar inte att religiöst troende har ett mycket stort inflytande över den praktiska etik som tillämpas i samhället, ofta på politiskt uppdrag. På den europeiska kontinenten är detta ännu mer märkbart än i Sverige, dels i olika etikkommittéer inom EU, dels i särskilt de östeuropeiska ländernas inrikespolitik.
I det katolska Polen får så kallat familjevänliga politiker just nu starkt stöd. Dessa politiker borde hellre kallas kvinnofientliga, för deras agenda är i första hand att totalförbjuda abort. En redan sträng abortlag ska stramas åt ännu mer, så att inte ens våldtäkt eller fara för kvinnans liv får godtas som skäl för abort. Men kvinnor slutar ju inte att göra abort bara för att det är förbjudet. I sin förtvivlan utsätter de sig för illegala aborter som kan kosta dem inte bara pengar utan också liv och hälsa. De familjevänliga arbetar för att självbestämmandet inskränks och mödradödligheten ökar.
Ibland bygger religiöst grundad moral på felaktiga föreställningar om verkligheten och medför därmed ett alldeles onödigt lidande. En kristen flicka fördömde i en TV-intervju nyligen homosexualitet med argumentet ”God created Adam and Eve, not Adam and Steve”, och en skolflicka i Mississippi sade för ett par år sedan – som ett argument mot att införa rasintegrerade avslutningsfester på hennes skola – att ”om Gud hade velat att svarta och vita skulle umgås, hade han inte skapat dem olika”. I både Gamla och Nya testamentet fördöms homosexualitet, och i Första Moseboken fördöms Noas son Ham för att denne sett sin far berusad och naken. Denna myt har fått tjäna som alibi för att förslava afrikaner, som har ansetts vara ättlingar till Ham (liksom judar och araber har ansetts vara fallna efter Sem och européer i allmänhet efter Jafet).
Bibeln berättar många sagor, som är lika spännande och bloddrypande som de isländska sagorna. Och liksom Havamal innehåller många visdomsord, gör även Predikaren och Ordspråksboken i Bibeln det. Men det är inget att bygga moral på i vår globala värld.
Etik och moral måste utformas av människor. Den som tycker att människan är alltför bristfällig och svag för att hitta på etiksystem och moralregler, bortser från att det är människor som har hittat på alla normer som vi förhåller oss till. Det som står i Bibeln, Koranen och andra gamla urkunder är också mänskliga påfund. Valet står därför mellan att rätta sig efter vad män(niskor) i ett förvetenskapligt, patriarkalt samhälle för flera tusen år sedan påstod och vad människor idag, utifrån bästa till buds stående kunskap kan komma fram till, efter att ha vänt och vridit på alla kända argument.
Den danska kulturjournalisten Malene Busk har sagt att ”befrielsen av etiken ur religionens tvångströja är kanske ett av vår tids viktigaste gemensamma projekt”.
Det projektet deltar jag gärna i, eftersom jag anser att det påtvingade äktenskapet mellan etik och religion har lett och fortfarande leder till så mycket lidande.