Krisen på Skånes universitetssjukhus, Sus, har varit en deprimerande följetong i flera skåns- ka dagstidningar under sommaren. Problemen med överbeläggningar och personalbrist har aktualiserats både i protestbrev från de anställda och genom skarp kritik från Socialstyrelsen. Myndigheten har till och med kommit fram till att personalbristen kan ha varit orsaken till två tragiska dödsfall på Sus.
Hela tiden har de styrande borgerliga politikerna varit passiva och vägrat att skjuta till mer resurser. Det enda de har gjort är att tillsätta en utredning. Utredningen ska tas fram av regiondirektören Sören Olofsson och kommer att presenteras i slutet av augusti.
Parallellt med att utredningen görs har nedskärningarna fortsatt under sommaren med oförminskad styrka. Förutom att det har införts vikariestopp har det hotats om uppsägningar av hundratals medarbetare, vilket fackliga företrädare protesterat mot. Arbetsmiljöverket har vid flera tillfällen dömt Region Skåne att betala viten för överbeläggningarna inom sjukvården. Verket har nu tröttnat på regionledningens passivitet och överväger att genomföra en kraftig höjning av vitesbeloppen.
När sommaren nu lider mot sitt slut är vi många som med otålighet väntar på regiondirektörens utredning. Avsikten med utredningen är att presentera åtgärder för att komma till rätta med universitetssjukhusets problem. Socialdemokraterna är övertygade om att problemen bottnar i en oansvarig underfinansiering av verksamheten. Det är där man måste börja för att verkligen komma åt problemens kärna. Om inte utredningen uppmärksammar detta faktum har vi svårt att betrakta den som seriös.
Det går inte att bedriva en god verksamhet om det ständigt hänger nedskärningskrav över organisationen. Den ständiga bristen på pengar skapar orimliga arbetsvillkor för personalen och har vid flertalet tillfällen varit ett allvarigt hot mot patienternas säkerhet. För att komma till rätta med detta krävs politisk vilja och en insikt om att det inte finns några genvägar. Det måste bli fler händer i vården och inte färre, samtidigt som antalet vårdplatser måste öka istället för att minska.
Av färsk statistik från Sveriges Kommuner och Landsting framgår det att Region Skåne tillhör de landsting som satsar allra minst pengar på sjukvård i förhållande till befolkningens storlek. Det är något som skåningarna har fått känna konsekvenserna av under den gångna sommaren. 17 av Sveriges 21 regioner och landsting lägger mer resurser på sjukvården än vad Region Skåne gör.
Det måste bli ett slut på den skånska vårdkrisen. De anställda ska lägga sin tid på att vårda patienter och inte på att hantera ekonomiska bekymmer. Socialdemokraterna anser att den viktigaste metoden för att återupprätta förtroendet för vården är att sätta stopp för nedskärningarna och istället skjuta till mer resurser till sjukvården. Den svåra situationen på Sus kan inte lösas om man inte anställer mer personal och bygger ut antalet vårdplatser. Om regiondirektörens utredning inte har med dessa åtgärder så kan betyget inte bli något annat än underkänt.