Vädret har i år varit extremt i många delar av världen. Ingen kan säga med säkerhet att översvämningarna i Pakistan, värmeböljan och torkan i Ryssland eller översvämningarna och jordskreden i norra Kina faktiskt beror på klimatförändringar. Ändå utgör dessa händelser en kraftfull varningssignal.
Extrema väderhändelser kommer att bli både vanligare och intensivare i takt med att jorden värms upp.
COP15-mötet i Köpenhamn i december i fjol resulterade inte i någon bindande överenskommelse. E-post som läckt ut från universitetet i East Anglia, och som enligt kritiker visade att data manipulerats, har fått stor uppmärksamhet i medierna, liksom fel som hittats i den internationella klimatpanelen IPCC:s rapporter.
Men avgörande vetenskapliga fakta när det gäller mänskligt orsakade klimatförändringar, och de faror dessa innebär för vår gemensamma framtid, är intakta. De mest relevanta rönen baserar sig på mätningar som är okontroversiella: halten av koldioxid i atmosfären är högre än på minst en halv miljon år. Den har ökat med 30 procent sedan den industriella revolutionen, huvudsakligen beroende på förbränning av fossila bränslen.
Om världen fortsätter att vara beroende av fossilbränsle i samma utsträckning som idag kommer koldioxidhalten inom ett halvt sekel att vara dubbelt så hög som före industrialismen. Denna ökning orsakar en långsiktig uppvärmning som är välkänd och kan påvisas i laboratorium.
Data från National Oceanic and Atmospheric Administration, NOAA, i USA visar att 2010 är på väg att bli det varmaste året sedan mätningar inleddes 1880. Juni var den 304:e månaden i rad med en luft- och vattentemperatur över genomsnittet för 1900-talet. En rapport från NOAA 2009 analyserade mätningar från 50 oberoende källor med sammanlagt tio separata indikatorer, och samtliga tio indikatorer visade ett tydligt mönster av uppvärmning under det senaste halvseklet.
Det behövs ny kraft för att väcka världen ur dess dvala. Årets katastrofala väderhändelser borde vara tillräckliga som motivation. Översvämningarna i Pakistan har gjort 20 miljoner människor hemlösa. Pakistan kan inte lämnas åt sitt öde, och inte heller andra fattiga länder som är sårbara för väderkatastrofer. Världens ledare måste påskynda diskussionerna om hur finansieringen skall lösas för fattiga länder som behöver investera i infrastruktur som kan hjälpa dem att hantera extremt väder.
USA och Kina är de största förorenarna i världen och står för en bra bit över 40 procent av världens totala koldioxidutsläpp. EU har en progressiv politik för att begränsa koldioxidutsläppen i medlemsländerna, men om inte USA och Kina förändrar sin nuvarande politik finns inga möjligheter att begränsa de globala klimatförändringarna, oavsett vad EU och resten av världen gör.
USA har 4 procent av världens befolkning men står för 25 procent av koldioxidutsläppen. Med eller utan federal lagstiftning måste USA ta en kraftfullare ledarroll i världens ansträngningar för att hejda klimatförändringarna.
Kinas ledare har blivit mer medvetna om landets sårbarhet för klimatförändringar, och investerar i förnybar energi och kärnkraft. Kina har rätt till utveckling, men behöver tydligare strategier för att ta sig bort från sin nuvarande koldioxidintensiva utvecklingsväg. Kinas ledare måste ta fram planer, göra dem offentliga och öppna för internationell granskning. Landets nuvarande betoning av energieffektivisering är viktig, men räcker inte på långa vägar.
Ryssland är världens tredje största utsläppare av växthusgaser, efter USA och Kina. President Medvedev har föreslagit mål för landet, men i nuläget är de helt meningslösa. Jämfört med 1990 är målen redan uppfyllda, bara genom nedgången för landets icke konkurrenskraftiga tunga industri.
Framförallt behövs förnyad kraft i det internationella samarbetet. FN:s klimatmöte i Cancun i december väntas inte ge de resultat som krävs. USA, Kina, EU och stora länder som Brasilien måste samarbeta för att öka känslan av brådska i processen.
Till sist, regleringar och mål räcker inte för att koldioxidutsläppen skall minska. Sociala, ekonomiska och tekniska innovationer kommer att vara avgörande. Upplysta företagsledare bör öka sina ansträngningar att bidra till detta. Belöningen kommer att vara enorm, eftersom en omställning till en livsstil som bygger på ren och effektiv energi också kommer att innebära mängder av nya ekonomiska möjligheter.
Översättning: Magnus Jiborn