Det verkar ha gått reclaimarna förbi att polisnärvaron välkomnas av många
Rosengårdsbor.
Den illa valda tidpunkten och det tokiga budskapet understryker extremisternas
arrogans och bristande insikt.
Rosengårdsborna har från första början tagit avstånd från aktionen. De
negativa reaktioner som Sydsvenskan igår rapporterade om var således väntade:
”De vill bara sabba och förstöra. Jag hoppas att de aldrig kommer hit igen”,
sade Ali Finjan.
Det verkade ett tag som om Rosengårdsborna skulle lyckas mota
aktionsdeltagarna i grind, men de återvände och drabbade senare samman med
polisen.
”Det förekom en del stenkastning, men ingen kom till skada”, sade
Skånepolisens informatör Charley Nilsson.
Att det gick relativt lugnt till förändrar inte det faktum att aktionen var
misslyckad från början till slut. ”Hjälpen” var inte efterfrågad. Inte
önskvärd.
Det är inte bara deltagarna i Reclaim the streets som tror sig veta vad som är
bäst för Rosengård. Många som aldrig satt sin fot där tror sig ha en tydlig
bild av stadsdelen – och en lösning på dess problem.
För att området har problem verkar de flesta vara eniga om. Oftast förekommer
Rosengård i utpräglat negativa sammanhang som handlar om allt från
kackerlackor till brinnande containrar.
Problemen diskuteras i svepande ordalag och det är lätt att få uppfattningen
att hela stadsdelen är fördärvad.
I protest mot den ensidigt negativa bild som förmedlas av Rosengård startades
i sommar nättidningen Mitt område med målet att visa stadsdelens positiva
sidor:
”Vi på redaktionen bor eller har någon gång bott på Rosengård och vi vet hur
det känns att vara stämplade av folk utanför”, skriver sjuttonårige Hany
Hourieh.
De vackra omgivningarna, möjligheterna för unga att sysselsätta sig med idrott
och musik, de boendes brinnande engagemang att förändra och förbättra… Det
finns mycket i denna mångomtalade stadsdel som sällan kommer fram.
Ingen har bättre insikt i vilka problem och möjligheter som finns i området än
Rosengårdsborna själva. Därför är det de som har bäst möjlighet att finna
hållbara lösningar.
Men självfallet krävs det förbättringar också i resten av samhället som även
gynnar Rosengård, exempelvis en integrationspolitik som underlättar för de
arbetslösa i området att skaffa jobb, kunna försörja sig själva och komma in
i samhället.
Dessutom måste fler kommuner solidariskt ta emot flyktingar och invandrare så
att trycket inte blir så orimligt på Malmö och Rosengård.
Reclaim the streets aktion blev som väntat ett fiasko – men den råkade belysa
en hoppingivande företeelse:
Viljan hos Rosengårdsborna att själva ta ansvar för sin stadsdel.