I Kulturnyheterna i onsdags kväll diskuterades ett ämne som Svenska Institutet låtit granska i närmare detalj:
Har bilden av Sverige förändrats i andra länder tack vare Stieg Larssons böcker och en film som The Girl with the Dragon Tattoo?
På duken syns hat mot kvinnor, övergrepp och tungsinne – men det som gör sig påmint är också ett slags renhet i miljön, ett nordiskt ljus.
På Svenska Institutets webbplats Sverigebilden skrev Joakim Lind, författare och medieanalytiker, i fjol att Sverige var en av karaktärerna i The Girl with the Dragon Tattoo.
"Litteratur och film ger sammanhang och en tolkning av världen som vi inte kommer kunna vara utan. Dessa berättelser kan resultera i något av världens bästa värdeskapare för och marknadsföring av en plats eller ett land", sammanfattade Lind.
Mikael Svensson, filmkommissionär vid Film i Skåne och Øresund Film Commission, är nyss hemkommen från Los Angeles och berättar i telefon att han märker av ett stort intresse, bland annat från Hollywood, för att komma tillbaka till Sverige i syfte att spela in filmer och TV-serier. Dessutom, framhåller Mikael Svensson, finns ett stort intresse för att visa svenska och skandinaviska produktioner. Exempelvis har TV-serien Bron väckt uppmärksamhet och fått goda recensioner i flera länder.
På besök i Polen 2011 uttryckte sig det svenska kungaparet så att det uppfattades som en kritik eller ett tillrättaläggande av den bild som Stieg Larsson tecknade av Sverige.
Men konstnärliga uttryck ska överheten inte lägga tillrätta. Av princip.
Sedan är det en annan sak att också det dystra och karga tycks bli uppskattat i många länder och hos många av världens filmälskare. När brittiska BBC spelade in Wallander med Kenneth Branagh i huvudrollen lyste de skånska rapsfälten varmt och gult, en skarp kontrast till den kriminalitet och utsatthet som skildras.
Enligt Mikael Svensson befinner sig Skandinavien, Sverige och Skåne just nu i strålkastarljuset. Han menar att politiker och andra beslutsfattare bör fundera över hur de på ett långsiktigt sätt kan dra nytta av detta.
Häromdagen visade siffror från Tillväxtverket att svenska kompositörer och musiker i fjol genererade upphovsrättsliga exportintäkter på 502 miljoner kronor – en ökning med 9 procent från 2010. Nya framgångar för det svenska musikundret konstaterades.
Att kulturyttringar som musik, litteratur och film skapar band och igenkänning mellan människor världen över – det är ett riktigt under.
Fler under kan skapas i Sverige. Tro på den kraften och låt den verka.