Schysst, Schyman

Det är mer än man kan säga om många andra, etablerade politiker som velat ”ta debatten” med Sverigedemokraterna. Minns till exempel S-ledaren Mona Sahlins valhänta försök i TV för några år sedan med Åkesson i andra ringhörnan.

God vilja och rättrådighet blir lätt trubbiga vapen mot slipade fullblodspopulister.

De skall mötas med andra medel. Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ och rutinerad retoriker, visade vilka.

Kunskaper i sakfrågan.

Övertygelse och passion.

Ett och annat tjuvnyp.

”Du är så okunnig att det är ganska genant att prata med dig”, undslapp sig Schyman till sist och brände rakt igenom rutan. Vackert var det inte, men befriande mänskligt.

Och politik handlar också om känslor, något SD vet att utnyttja bättre än de flesta.

Partiets hela idé att begränsa invandringen med hänvisning till att en våg av ”importerade” våldtäkter sköljer in över landet bygger strängt taget inte på annat. Känslor och en grumlig människosyn. Det blev tydligt för alla som följde holmgången.

När det kom till åtgärder mot sexuella övergrepp som begås av andra än invandrare hade Åkesson inte så mycket att erbjuda.

Vi och dom.