Fråga Lund

Det kan låta självklart.

Utbyte av kunskaper och resultat är ju en grundbult i den vetenskapliga processen. Så kan hypoteser testas, insikter förfinas. Bara om landvinningar sprids kan de omsättas i praktisk handling och göra tillvaron bättre för människor.

Ändå är OA något av en revolution i den traditionstyngda akademiska världen.

Motståndet kommer inte minst från de kommersiella förlag som tjänar bra på status quo. Tack vare en ibland monopolliknande ställning kan de ta ohemult betalt för sina tidskrifter och omgärda dem med barriärer.

Priserna har rakat i höjden – vissa tidskrifter kostar över 100000 kronor om året. Utvecklingen har tvingat bibliotek att säga upp abonnemang och begränsat urvalet för kunskapstörstande forskare och studenter.

Detta har sannolikt bromsat de vetenskapliga framstegen. Inte minst har det missgynnat forskare i fattiga länder.

Principiellt orimligt är också att rättigheterna till forskningsresultat som tagits fram med offentliga medel, skattebetalarnas pengar, överlåts gratis till tidskrifterna. Tidskrifter som det offentliga – universiteten – sedan får betala dyrt för. Forskare får inte ens använda de egna artiklarna i undervisningssyfte.

Skälen för att stödja OA-rörelsen är starka. Det gör också allt fler universitet världen över, organisationer som OECD och finansiärer som Vetenskapsrådet. Vissa finansiärer kräver att resultaten publiceras i öppna tidskrifter.

Självfallet är det inte gratis att producera tidskrifter. I open access-modellen står som regel forskaren med sina forskningsmedel, eller forskningsfinansiären, för notan. I gengäld sprids resultaten fritt och brett.

Biblioteksdirektionen vid Lunds universitet är en viktig kraft i OA-rörelsen. Universitetet samlade tidigt alla världens OA-tidskrifter på en webbsida. Dit söker sig nu runt fem miljoner per månad. Som det första universitetet i Sverige införde Lund också en open access-policy.

Ännu utgör OA-tidskrifter, varav flera är kommersiella, bara en tiondel av marknaden. En förklaring är att forskarnas kunskaper om publiceringsalternativen är begränsade.

Bland annat därför lanserade Lund nyligen en webbportal – både på svenska och engelska – som informerar om 18000 tidskrifter.

Ett steg i rätt riktning.

Kunskap kostar att ta fram. Men värdet ökar ju mer den sprids.

Björn Ramel