Journalisten Sören Wibeck menade att religiösa konflikter inte handlar om
religion:
”Allt bottnar ju på djupet i att det är brist på demokrati.”
Ett exempel på en konflikt med religiösa förtecken är den i Nigeria där över
700 personer dog på bara några dagar när den islamistiska sekten Boko Haram
drabbade samman med polis och militär i slutet av juli.
”De ville rubba hela det demokratiska lagsystemet. De ville införa sina egna
islamistiska lagar”, sade Alhaji Adamu Dibal, guvernör i delstaten Borno där
Boko Haram bildades.
Nigerias ”demokratiska lagsystem” har dock fått svidande kritik från
omvärlden. Boko Harams ledare Mohammed Yusuf sköts ihjäl av polisen efter
att han gripits – trots att han enligt uppgifter gav upp och bad om nåd.
Eric Guttschuss på människorättsorganisationen Human Rights Watch fördömde
händelsen:
”Herr Yusufs död är ett chockerande exempel på den nigerianska polisens förakt
för lagen.”
Denna brist på rättssäkerhet är onekligen en del av problemet. Ett fungerande
rättssamhälle är en nödvändig grund för demokrati.
Statsvetaren Stephen Knack har en teori om vad som gör vissa länder till
u-länder och andra till i-länder. Han delar in samhällen i två kategorier:
de som premierar egen produktion (production) och de som främjar snyltare
(predation).
Samhällen i den första kategorin präglas av dynamik. Det lönar sig att skapa
något som kan tillgodose andras behov, vilket leder till att välståndet
växer.
I den andra kategorin är ekonomin statisk. Alla har incitament att roffa åt
sig så stor del av kakan som möjligt för egen del, vilket blir en grogrund
för konflikt och stridigheter.
Paul Collier, tidigare chef för Världsbankens utvecklingsforskning, anger
girighet och orättvisor som de vanligaste motiven bakom inbördeskrig. Han
menar att den bästa insatsen för att förhindra uppkomsten av fler konflikter
vore att rätta till orättvisorna.
Fattigdom kan definieras som brist på valmöjligheter – att vara fast i en
situation där korruption och diskriminering gör det omöjligt att ta sig fram
på egna meriter. En situation som många av Boko Harams medlemmar befann sig
i. Uppgivenheten bland de unga männen underlättade sannolikt för den
karismatiske Yusuf att med religiös fundamentalism värva anhängare till sin
sekt.
Att konflikten fick religiösa förtecken kan innebära att det blir svårare att
uppnå en långvarig fred.
Före detta utrikesministern Jan Eliasson (S) framhöll i Människor och tro att:
”Konflikterna får en emotionell förankring när religionen vävs in som ett
element och blir därför mer svårlösta.”
Babanginda Aliyu, guvernör i delstaten Niger, vill dock inte se Boko Harams
aktion som ett uttryck för religiös övertygelse:
”Islam betyder fred och vi kommer därför inte att ha överseende med någon
grupp människor som gömmer sig under dess tak för att utöva våld och
meningslöst dödande i dess namn.”
Fundamentalism kan fungera som bränsle, men sannolikt är det andra faktorer
som gör att konflikter blossar upp.
Så länge fattigdomen och ofriheten kvarstår kommer hotet om nya konflikter
ständigt att vara överhängande i Nigeria.
Med eller utan religiösa förtecken.