Kanske kan Håkan Juholt få låna de där lapparna.
Igår presenterade SCB sin stora partisympatiundersökning. Nästan 6 000
novemberintervjuer ger ett resultat som knappast kommer som en blixt från
klar himmel.
Socialdemokraterna noterar bottenrekordet 27,7 procent. Raketerna i mätningen
är Moderaterna med sina 33,4 procent och Miljöpartiet med 11,7.
Visst, det kunde gått ännu sämre för Juholt. Men det är inte bara siffran 27,7
som är illavarslande för S.
Miljöpartiet frustar fram i opinionen och vinner mark inte minst bland unga
och i storstäderna. Partisekreteraren Carin Jämtin (S) försökte igår
förklara att det är ”bra att många väljare ändå stannar kvar på den rödgröna
sidan”.
Men vakna, det finns ju ingen rödgrön sida längre.
I en enkät i Dagens Samhälle i höstas sade tre av fyra gröna kommunalråd ja
till att bilda regering med Moderaterna. MP tänker bredare idag, ser sig som
en tredje kraft i svensk politik.
Socialdemokraterna har inte monopol på Miljöpartiet.
Vad S däremot har är Håkan Juholt. Som i helgen hävdade att han skulle bli en
försiktigare partiledare. Och som i en intervju i gårdagens DN sade att alla
mobiloperatörer ska tvingas erbjuda service till medborgare i hela landet,
en tanke som statliga Post- och telestyrelsen genast avfärdade som ”oerhört
dyrt” och föga realistiskt.
Juholt, med sin hafsiga 70-talsnostalgi, fjärmar sitt parti från både väljare
och framtid.
Hur länge har Socialdemokraterna råd med Håkan Juholt?