Striden mellan partiledaren Göran Hägglund och Mats Odell, utmanaren som vill
sno åt sig ordförandeposten, avgörs på ett extra riksting i Västerås i
morgon eftermiddag.
Nestorn Alf Svensson, KD-ledare 1973–2004, kände sig tvingad att på DN Debatt
igår beklaga ”att det kastats simpla och nedsättande omdömen mellan grupper
av kristdemokrater”.
Svenssons artikel var proppad med begrepp på temat etik, moral och kristna
värderingar:
Samförstånd.
Varje individs okränkbara värde.
Den svages och oförmögnes röst.
Värdighet och integritet.
Förlåtelsens och försoningens kultur.
Svenssons fridfulla uppläxning av sitt parti kan vara på sin plats.
Under pseudonymen Ove Tove bloggade Hägglunds stabschef Henrik Ehrenberg om
att KD-riksdagskvinnan Annelie Enochson var en stockkonservativ person ”som
går över andras lik för att få fäste för sina idéer”.
Vände Enochson andra kinden till?
Hon krävde att Ehrenberg inte bara skulle omplaceras utan få sparken – och
igår kom beskedet att han tvingas bort från regeringskansliet.
Den skånske KD-riksdagsmannen Michael Anefur bloggade häromdagen upprört om
alla rykten, halvsanningar och överdrifter som florerar i KD. Men, skrev
Anefur:
”Än farligare är alla de små nålstick som flitigt delas ut. Ibland offentligt
men ännu oftare i det fördolda.”
Känns det igen?
Många är de som genom åren vittnat om hur på ytan välkomnande kyrkliga
församlingar frusit ut avvikare, gärna med subtila medel.
Och hur står det idag till med Svenska Kyrkan som arbetsgivare?
De senaste decennierna har diverse studier visat att många kyrkligt anställda
haft en usel arbetsmiljö. Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och forskare
har pekat på stress och mobbning.
Delvis handlar det, enligt forskaren Ann-Sophie Hansson, om otydligt
ledarskap, delvis om att konflikter på den ”goda och fridfulla”
arbetsplatsen gärna sopas under mattan och istället dyker upp i form av
pikar, sarkasmer och andra diffusa påhopp.
Bagatellartat? Nej, infernaliska nålstick kan nog kännas som knivhugg.
Hög tid att KD-arna i morgon öppet visar, och står för, sin ilska och
frustration. De kan ju alltid bli heligt förbannade.