När EU-minister Cecilia Malmström (FP) igår besökte Stadsbiblioteket i Malmö
för att tala om ordförandeskapet var inbjudan till allmänheten formulerad så
här:
”Vilka frågor ska Sverige driva? Vad tycker du?”
Som om regeringen inte har en aning och vill ha hjälp med idéer. Ungefär som
när LO:s Wanja Lundby-Wedin efterlyste uppslag till sitt förstamajtal.
Inte heller regeringens nylanserade hemsida om ordförandeskapet
(www.se2009.eu) skingrar dimman.
Sanningen är att svaret – om vad ordförandeskapet kommer att handla – hänger i
luften.
När Malmström igår räknade upp klimatfrågan, jobbkrisen, det rättsliga
samarbetet kring polis och migration, Östersjösamarbetet och en fortsatt
EU-utvidgning speglar det rätt bra vad Sverige skulle vilja att
ordförandeperioden domineras av.
Kruxet är att den som anger huvudfrågorna riskerar att bygga sitt hus på ett
gungfly. Verkligheten kan vräka allt över ända. Betänk att dagens
ordförandeland Tjeckien omgående fick två akuta kriser i knät – kring gas
och Gaza.
Malmström vet det här. Hon menar att regeringen inte alls är sent ute och att
det finns en beredskap för att möta verkligheten.
Alltid leende optimistisk, påläst, EU-vänlig. Aldrig svarslös. Budskapet att
Sveriges EU-beredskap är god kan behöva ett sådant partiledarämne.