Eller mer konkret:
Varför har skolresultaten försämrats sedan början av 1990-talet?
Skolverkets svar kom redan i höstas. Segregeringen har ökat, inte minst genom det fria skolvalet.
En ännu opublicerad studie av bland andra Uppsalaforskaren Bo Malmberg stöder amerikanska rön, skriver Riksdag & Departement: när mer än 50 procent av eleverna kommer från ekonomiskt svaga familjer, nästan alltid med minoritetsbakgrund, blir effekten dramatisk och samtliga elever i klassen presterar sämre.
Andra orsaker är decentraliseringen – kommunerna har tagit över, och individualiseringen – eleverna har fått sköta mer av ”undervisningen” på egen hand.
Valfrihet behövs, alla elever kan inte stöpas i samma form.
Men likvärdighet behövs också. Alla måste få en bra start i livet. En god utbildning är ett fundament.
För att kunna kombinera valfrihet och likvärdighet lär det krävas att åtskilliga politiska skygglappar plockas bort. Att friskolornas belackare erkänner förtjänsten med alternativ och att friskolornas försvarare slutar blunda för hoten med segregeringen. Och att båda grupperna är beredda att rusta upp den kommunala skolan.
Riksdagens partier bör enas om att lyfta skolan över det ideologiska slagfältet.
Ta gärna dagens utfrågning som ett avstamp.