För att sockra budet ytterligare utökas antalet kommissionärer så att varje
medlemsland får en kommissionär, enligt den kompromiss som arbetades fram
under det igår avslutade EU-toppmötet.
Den irländske premiärministern Brian Cowen har i gengäld ställt i utsikt att
Irland skall vara redo att anta fördraget senast i november nästa år.
EU-motståndare över hela unionen lär hävda att en ny folkomröstning så kort
tid efter den förra är ett tecken på bristande respekt för folkviljan.
Fast verkligheten är mer komplicerad än så.
Med lågt valdeltagande och en knapp majoritet, 53 procent, som sade nej
framstår motståndet mot fördraget knappast som helgjutet.
Undersökningar har samtidigt visat att en klar majoritet av irländarna anser
att medlemskapet i EU som sådant är bra. Och det har onekligen inneburit ett
lyft för ön. När Irland blev medlem 1973 var landet fattigast av unionens
dåvarande nio medlemmar. När det blev nej i folkomröstningen den 12 juni i
år var irländarnas inkomst per capita högst i hela EU.
Men avgörande är att förutsättningarna nu ändrats på ett väsentligt sätt
jämfört med det förslag irländarna hade att ta ställning till förra gången.
Det bör resultera i grönt ljus från den gröna ön.
Mats Skogkär