Khameneis finger

Mats Skogkär.
Bland dem som av olika anledningar vill tona ner den iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejads återkommande utfall brukar det vara populärt att påpeka att den verkliga makten i Iran vilar tryggt hos landets högste andlige ledare, ayatolla Ali Khamenei.

Problemet med denna argumentation är att Khamenei alltsomoftast låter förvillande lik Ahmadinejad.

Detta blev än en gång tydligt när Khamenei i onsdags talade i Teheran vid en internationell konferens om Gaza. Här fanns i stort sett alla centrala teman på Ahmadinejads repertoar med.

Khamenei anklagade USA och Storbritannien för ”brottet att skapa och stödja denna cancertumör”, det vill säga Israel.

Khamenei avvisade varje tanke på en förhandlingslösning när det gäller den israeliskpalestinska konflikten. Han hävdade vidare att Förintelsen – som man från den iranska ledningen sätter en ära i att ifrågasätta – använts som en förevändning för att orättfärdigt bemäktiga sig palestiniernas land.

Khamenei slog fast att det är en plikt för varje muslim att stödja palestiniernas ”motstånd” medan Ahmadinejad vid samma tillfälle uppmanade till bildandet av en ”global antisionistisk front”.

Samtidigt fortsätter Iran målmedvetet arbetet med sitt kärntekniska program.

Enligt den senaste rapporten från det internationella atomenergiorganet IAEA har Iran nu tillgång till drygt ett ton uran vilket efter ytterligare anrikning är tillräckligt för en atombomb. Det visar sig också att IAEA underskattat Irans urantillgångar med så mycket som en tredjedel.

Samtidigt fortsätter landet utvecklingen av missiler med förmåga att bära kärnvapen.

I valkampanjen förklarade Barack Obama att han var beredd att sätta sig ner tillsammans med USA:s fiender – inklusive Iran – för förutsättningslösa samtal. Och inför utsikten att se George W Bush lämna Vita huset för att efterträdas av USA:s förste svarte president var det många som ägnade sig åt vad som idag alltmer framstår som önsketänkande.

”Om en svart man med mellannamnet Hussein väljs till president i USA kommer det att revolutionera bilden av världens enda supermakt”, skrev Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg dagarna före det amerikanska presidentvalet.

”En annan plusfaktor för Obama i iranska ögon är att hans andra förnamn är Hussein, likt shiamuslimernas kanske största martyrikon som mördades 680”, resonerade Per Jönsson på DN:s ledarsida.

Symboliken skall inte underskattas men det där magiska mellannamnet tycks i alla fall inte imponera på den iranska ledningen.

I sin första TV-intervju sade Barack Obama att han sträcker ut en hand till Teheran, om bara den iranska sidan är redo att ”öppna sin knutna näve”.

I Teheran i onsdags sade Ali Khamenei att Obama följer samma ”felaktiga väg” som företrädaren Bush.

Iran fortsätter att hålla handen hårt knuten. Bortsett från det där långfingret som med jämna mellanrum sprätter ut i luften.

Författare: Mats Skogkär
Publicerad 13 mars 2009 12.54
Uppdaterad 13 mars 2009 12.54

Mats Skogkär
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu