Men enligt en studie av Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering, presterar barn i mindre klasser bättre i
skolan och tjänar dessutom mer som vuxna. Deras högre inkomster innebär att
de betalar in mer i skatt vilket i sin tur gör mindre klasser
samhällsekonomiskt lönsamma.
Enligt forskarnas beräkningar resulterar en minskning med fem elever per klass
i en relativ lönehöjning med 3,4 procent. En försiktig uppskattning av
vinsterna visar då att en investering i mindre klasser ger en avkastning på
9-10 procent.
Det låter nästan för bra för att vara sant.
Det första ledet, att mindre klasser gör att eleverna lär sig mer, känns
intuitivt rätt och får stöd i en rad undersökningar.
I exempelvis Klassfrågan, en rapport 2002 från Eso, Expertgruppen för studier
i offentlig ekonomi, dras slutsatsen att ”elevernas skolprestationer
förbättras om de undervisas i små grupper”.
De flesta tidigare studier visar dock att effekten är liten.
Det är det andra ledet, att det trots detta finns en samhällsekonomisk vinst
att göra på mindre klasser, som varit svårare att belägga.
Men det anser alltså forskarna på Ifau att de nu har gjort med tämligen god
tillförlitlighet.
Är detta ett stöd för kraven på att skolan ska tillföras ökade resurser
generellt?
Inte nödvändigtvis. Men rapporten kan åtminstone tjäna som en tankeställare
när det gäller hur skolan prioriterar vid fördelningen av befintliga
resurser.