Abbas Vaez-Tabasi, talesman för Irans högste andlige ledare Ali Khamenei, har
beskrivit de ansvariga för ”upproret” som fiender till Gud – i praktiken ett
hot om avrättning.
Ayatollan Ahmad Janati, som leder landets mäktiga väktarråd, har krävt snabba
rättegångar mot oppositionen med ”revolutionära, inte svaga, domare”. Janati
anklagar de protesterande för att ”sprida korruption i världen”, ett brott
belagt med dödsstraff i Iran.
”Jag är inte ovillig till att bli martyr på samma sätt som de som offrade sig
efter valet för sina rättmätiga och religiösa krav”, svarade Mir Hossein
Mousavi, regimens mest namnkunnige kritiker, igår i ett uttalande på sin
hemsida kaleme.org.
Mousavi uppmanade samtidigt de styrande att erkänna att Iran befinner sig i en
”allvarlig kris”.
Skulle det nuvarande prästväldet i Iran mot förmodan falla är det i sig inget
att sörja över. Dessvärre finns inga garantier för att vad som sedan följer
innebär en förändring till det bättre.
Vid årsskiftet gick ännu en tidsfrist ut som omvärlden och USA satt upp när
det gäller Teherans kärntekniska program.
De skärpta sanktioner USA hotat att därefter sätta in kommer att innebära
hårdare tryck mot en redan pressad regim.
Att bidra till att ytterligare destabilisera Iran är inte riskfritt. Men det
är risker som måste vägas mot det hot Iran under nuvarande ledning redan
utgör mot omvärlden.