Politisk nostalgitripp

Lund.

Thorbjörn Fälldin (c), statsminister i två omgångar, 1976–1978 och 1979–82, Ola Ullsten (fp), som ledde en folkpartistisk minoritetsregering 1978–79, Carl Bildt (m), statsminister 1991–1994, och så en socialdemokratisk katt bland de borgerliga hermelinerna – Ingvar Carlsson (s), statsminister i två vändor även han, 1986–1991 och 1994–1996.

Att förväntningarna hos publiken i den fullsatta salen var höga inför gårdagskvällens Statsministerafton gick inte att ta miste på. En halvtimme före start ringlade sig kön lång och bred från Lundagård, in i AF-borgen och uppför trapporna till AF:s Stora sal.

På scen i två blekröda, galonklädda soffor samsades fyra av Sveriges fem nu levande före detta statsministrar. Sexton års samlad regeringschefserfarenhet. Den ende som saknades var Göran Persson (s) som backat ur på sluttampen.

”Så här varma var inte applåderna under den aktiva tiden, inte”, noterade kvällens moderator, förre moderatledaren Ulf Adelsohn glatt efter entrén.

Nej, och så rolig är politiken kanske inte heller alltid när den utspelar sig – här och nu – som den framstår i efterhand när fyra framträdande politiska profiler byter minnen.

Men det fanns också plats för en hel del allvar mellan skratten.

Ingvar Carlsson drog sig till minnes partikamraten Tage Erlanders beskrivning av livet som statsminister på en annan studentafton i Lund för mycket länge sedan: det handlar till 80 procent om att förhindra katastrofer.

Politiken var kanske inte bättre förr. Men i efterhand framstår den lätt som roligare. Som sig bör på en politisk nostalgitripp.

Mats Skogkär