Hög tid för yrkeshögskola

Det föreslår Yrkeshögskoleutredningen, som igår överlämnade sitt betänkande till regeringen.

Förslaget är ytterligare en pusselbit i den välkomna uppgradering av yrkesutbildningen som den borgerliga regeringen inlett.

Många ungdomar har begränsat intresse för studier med ensidig teoretisk inriktning. De är framför allt intresserade av ett praktiskt arbete. De vet vad de vill jobba med och efterfrågar en utbildning som så snabbt som möjligt leder dem till önskeyrket. Detta märks också på ansökningarna till gymnasiet: där har konkurrensen om platserna på de yrkesförberedande linjerna blivit hårdare de senaste åren.

År 2010 skall den nya gymnasieutredningen vara klar. Den kommer att resultera i en gymnasieskola där yrkesutbildning prioriteras på ett helt annat sätt än idag.

Samtidigt kräver allt fler praktiskt inriktade yrken en kvalificerad utbildning. Då räcker inte genomgången gymnasieskola.

Det är således inte förvånande att även intresset för eftergymnasiala yrkesutbildningar har ökat. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning noterade i höstas en 44-procentig ökning jämfört med föregående år av antalet ansökningar om att få starta kvalificerade yrkesutbildningar, KY.

Det finns idag flera eftergymnasiala yrkesutbildningar: utöver KY bland annat påbyggnadsutbildning i Komvux regi och lärlingsutbildning. Dessa samlas enligt utredarens förslag under ett tak, med en ny ansvarig myndighet.

Bland annat för att säkerställa likvärdighet i de krav som ställs på utbildningarna, i de ekonomiska villkor som gäller för studenterna och för att stärka elevernas rättssäkerhet, är ett samlat huvudmannaskap rimligen rätt väg att gå.

Att skapa en särskild yrkeshögskola är också en signal om att det inte enbart är teoretiska studier, kunskaper och talanger som räknas. Det är inte oväsentligt.

Det svenska utbildningssystemet har – trots tal om motsatsen – under decennier präglats av likriktning. Införandet av en yrkeshögskola innebär ytterligare ett brott med denna trista tradition.

Regeringen gör inte allt rätt. Men utbildnings- och skolpolitiken förblir ett av alliansens starkaste kort.

Mats Skogkär