En lek med ord

” ... Gaza som är ett område som styrs av Hamas som av EU stämplats som en terroristorganisation. Vi får i Gaza inte tillgång till en oberoende domstol och inte heller till en oberoende polismakt.”

Citatet är från en skrivelse som överlämnades till Migrationsverket i samband med en demonstration i Växjö för några veckor sedan.

Att palestinierna inte vill förpassas till Gaza och hamna under Hamas stövel förvånar knappast.

Lite mer överraskande är att hitta stöd för deras krav på Palestinagruppernas blogg.

För enligt Palestinagrupperna i Sverige, PGS, är Hamas som bekant inte en terrororganisation utan en legitim företrädare för det palestinska folket. Så sent som vid sin kongress den 27 april i år antog PGS ett yttrande med bland annat följande krav riktat till regeringen och riksdagspartierna:

” ... att terrorstämplingen av Hamas upphävs och en dialog upprättas med palestiniernas valda representanter.”

Nu vet ju de flesta att Hamas i praktiken är en organisation som inte bara bedriver terror mot Israel utan också mot den egna befolkningen – framför allt sina politiska motståndare.

I Gaza grips och fängslas människor på lösa grunder. Tortyr är vanligt förekommande och har i flera fall fått dödlig utgång. Våldet och övergreppen har dokumenterats av bland andra Human Rights Watch och den palestinska människorättsgruppen Al-Haq.

För en tid sedan flydde närmare 200 Fatahanhängare i desperation till Israel för att undkomma Hamas milis. Det säger en del om situationen att palestinier från Gaza söker skydd i det land – Israel – som enligt PGS ordförande Per Gahrton ledigt överträffar Sudan, Nordkorea, Zimbabwe, Burma och Iran när det gäller människorättsbrott.

I PGS värld är Hamas en rumsren organisation som Sverige och andra länder bör släppa in från kylan. Att i nästa andetag medge att detta är en regim som förtrycker sitt eget folk och där grundläggande mänskliga rättigheter kränks i en omfattning som ger Gazas invånare rätt till en fristad undan förföljelse i Sverige blir som var och en förstår inte trovärdigt.

Lösningen på dilemmat kan kanske kallas innovativ – att Sverige erkänner Hamas legitimitet:

”Först då kan verkställigheter genomföras till Gaza för personer som inte har behov av skydd men ändå har krav på att styras, dömas och utbildas av en administration som inte av omvärlden är stämplad som en terroristorganisation”, skriver Birgitta Elfström, Palestinagruppen i Varberg, på PGS blogg.

Problemet är alltså inte vad Hamas är och vad Hamas gör.

Problemet är vad Hamas kallas.

Om Sverige slutar kalla Hamas terroristgrupp är det fritt fram att skicka palestinier tillbaka dit.

Det lär inte minska förtrycket i Gaza. Men det är uppenbarligen en sekundär fråga.

Mats Skogkär