Tony Blair i stormens öga
Mats Skogkär.
Hysterin kring den brittiska Irakkommissionen nådde en klimax igår när det var förre premiärministern Tony Blairs tur att svara på frågor.Att Blair anlände två timmar i förväg och gled in bakvägen utlöste en våg av ilska och besvikelse bland lurade demonstranter som i veckor sett fram mot att få överösa Blair med glåpord – och möjligen ett och annat ägg – på vägen in.
Inför kommissionen beskrev Blair terrorangreppen mot USA den 11 september 2001 som en vattendelare som dramatiskt påverkade riskanalysen när det gällde irakiska massförstörelsevapen.
”Faktum är att vapenmakt alltid är ett alternativ. Vad som förändrades efter 11 september var att om nödvändigt – om det inte fanns något annat sätt att hantera hotet – så skulle vi avsätta honom.”
Det som framkommit under utfrågningarna är bland annat att det funnits skilda åsikter inom den brittiska regeringen och bland dess juridiska rådgivare, tvekan om hur långt säkerhetsrådets resolution 1441 kunde sträckas. I resolutionen varnades regimen i Bagdad för ”allvarliga konsekvenser” om den inte ”omedelbart, ovillkorligt och aktivt” samarbetade med FN:s vapeninspektörer.
Att rättsläget var öppet för olika tolkningar är nog de flesta seriösa bedömare överens om.
Blair medgav själv att det hade ”gjort livet lättare” om han fått en andra, tydlig resolution.
Sju år efter invasionen har sanningen om Saddam Hussein, vidden av hans terrorvälde, för länge sedan sjunkit i glömska. Ibland kommer en påminnelse, som för några dagar sedan, med beskedet att ”Kemiske Ali”, Saddam Husseins kusin Ali Hassan al-Majid, avrättats.
Då, för drygt sju år sedan, fanns goda skäl att misstänka att Saddam Husseins folkmordsregim skaffat massförstörelsevapen. Den irakiske diktatorn gjorde heller inget för att undanröja dessa misstankar, snarare tvärtom. Han var en bödel för sitt folk, ett hot mot hela regionens stabilitet, det hade om inget annat Iraks invasion 1990 av Kuwait visat.
Hur Irak och världen sett ut idag om Saddam Hussein fått behålla makten vet ingen.
Men det finns ingen grund för att tro annat än att Tony Blair tog sitt beslut och drev sin linje övertygad om att det var det minst dåliga alternativet och med de bästa av avsikter.
0 läsare har reagerat på denna artikel
% är glada
% är likgiltiga
Hur reagerar du på "Tony Blair i stormens öga"?
- Bestämd policy, rättfärdigar hur många döda?
- Tråkigt att se att sydsvenskans Mats Skogskär inte nämner, ens en gång alla de döda som kriget orsakat och orsakar. De argument som användes för att rättfärdiga anfallet var ju uppenbarligen svaga och direkt felaktiga. De argumenten fungerar dock idag, men på ett annat land. Iran. Men jag ser inget i texten om att västalliansen borde angripa Iran som är ett klart större hot,både då och nu. Svagt igen av 2009 års bästa tidning. Nytt blod tack.
- Johannes
- lördag 30 januari 2010 kl 15:06
- Håller med
- Jag instämmer helt med Johannes. Kriget startades på falska grunder, och har vållat ett stort lidande för det Irakiska folket. Det vore trevligt om SDS kunde hitta en mer balanserad skribent i Mellanösternfrågor än Mats Skogskär.
- Ubbe
- lördag 30 januari 2010 kl 23:07
- Farlig naivitet
- Läs Daniel Braws ledarblogg på HD: https://hd.se/ledare/blogg/ Blair är ju ett praktexempel på den naivitet anglosaxisk analytisk filosofi kan leda till!
- Bertil Ejnarsson
- söndag 31 januari 2010 kl 11:57
- Blair gjorde rätt
- Största felet var att Saddam inte avlägsnades i samband med Kuwaitkriget. Ingen har saknat honom, frånsett kanske hans släktingar, ingen har sagt hur han skulle kunna avsatts och ingen har heller sagt hur länge, kanske än i dag, kurragömmaleken med de svenska FN-inspektörerna skulle pågå. Att vissa länder illegalt försåg Irak med kemikalier och utrustning och att det alltid utifrån sett verkar vara mindre lidande i länder med totalitära terrorregimer är ganska klart. Britterna stod upp igen.
- B. Persson
- måndag 1 februari 2010 kl 11:35
- Blair gjorde fel
- Oavsett hur osympatisk Saddam var så avsattes han genom ett angreppskrig. Som alla krig har detta orsakat tiotusentals oskyldiga människors död. Landet är fortfarande i kaos och miljoner invånare är i landsflykt. De kanske tycker att det var ett alltför högt pris för att bli av med Saddam
- Efraim
- måndag 1 februari 2010 kl 15:54
