Som ledare för EU:s delegation besökte miljöminister Andreas Carlgren (C) i
förra veckan USA. Förhoppningen var att få amerikanerna att agera. Att
tillsammans med EU leda processen framåt.
I juli enades många i utsläppssammanhang betydande länder om att begränsa
temperaturhöjningen till två grader. Ett arbetsmål som EU har arbetat efter
ännu längre. Enandet visar på insikt i problemet och en vilja att åtgärda
det, men kräver förtydliganden i utsläppsmål och tidsfrister.
Den svåraste knuten är gränsdragningen för ansvarstagande mellan
industriländer och utvecklingsländer. Gemensamma åtaganden om
utsläppsminskningar av växthusgaser krävs.
När väl ett globalt avtal har undertecknats kan respektive land eller union ta
arbetet vidare med hur utsläppsminskningarna skall nås.
Alternativen är många.
Tankesmedjan Copenhagen Consensus Center med debattören och forskaren Björn
Lomborg i spetsen har den senaste månaden presenterat en rad rapporter om
hur klimatfrågan bör tacklas inom olika områden.
Till de mer kreativa förslagen hör fartyg som sprejar vattenånga från havet
mot låga moln. Molnen blir ljusare och reflekterar då mer ljus vilket
minskar uppvärmningen. Enligt Lomborg är kostnaden för detta lägre än att
avveckla kol- och oljeberoendet.
Förra veckan lanserade det engelska ingenjörsinstitutet IMechE tre lösningar
på hur jorden kan kylas ned.
Ett av förslagen är i samma anda som Lomborgs, att solljus skall reflekteras
ut ur atmosfären och temperaturen på så sätt sänkas. IMechE:s tanke är att
istället för att spreja moln installera reflekterande ytor på hustak. Kanske
ett enklare alternativ.
En annan kreativ idé är att klä husväggar med transparenta rör innehållande
alger som tar upp koldioxid genom fotosyntes.
Huvudförslaget i rapporten är gigantiska, konstgjorda träd. De artificiella
containerformade träden beräknas ta upp tusen gånger mer koldioxid än ett
naturligt träd. Koldioxid tas upp direkt ur atmosfären men där tar liknelsen
med ett träd slut. Någon omvandling till syre sker inte utan en lagring av
koldioxid krävs.
Pilotanläggningar för koldioxidlagring, CCS, drivs i Tyskland av bland annat
Vattenfall. Tanken är att koldioxid skall kunna avskiljas vid exempelvis
kolkraftverk och sedan lagras i tomrum i marken. Tekniken är fortfarande i
ett tidigt utvecklingsstadium.
Förslagen är många på hur ett handelssystem med utsläppsrätter skall utformas,
om det är bättre med ransonering och hur utsläppen kan minskas i allt från
bilar till flygplan. Nya tekniker utvecklas och anpassning till ett varmare
klimat är redan på gång.
Både handelssystem och anpassning kommer att krävas.
Att regioner och forskningsinstitut redan nu utvecklar och testar idéer kommer
troligtvis att leda till en ekonomisk fördel.
Först och främst måste ett globalt klimatavtal ros i hamn. Så fort det träder
i kraft lär fantasin vad gäller hur målen skall nås skjuta fart på allvar.