Nedprioriterad och bortrationaliserad

En av de uppmärksammade riskerna med snedvriden könsbalans i medicinska studier är att vissa mediciner som hamnar på marknaden måste dras in igen då man märker att medicinen har andra bieffekter på kvinnor än på män.

Än värre är att kvinnor riskerar att skadas genom felmedicinering om effekterna på kvinnor inte är tillräckligt väldokumenterade.

Förklaringen till att få kvinnor deltar i de undersökta amerikanska cancerstudierna var att kvinnor vid sidan om yrkeskarriären även tar hand om barn och hushåll och därför har svårt att få tid över.

Enligt Karin Schenk-Gustafsson, chef för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet, är det krångligare att göra läkemedelsstudier på kvinnor. Detta för att kvinnor blir gravida, kommer in i fertil ålder, går in i klimakteriet och har mens.

Kvinnor är biologiskt omständliga.

Sant, men ingen godtagbar ursäkt för att försumma kvinnor i medicinska studier.

Även inom hjärtforskning är kvinnor förbisedda.

I Sverige har kvinnor med hjärtinfarkt skickats hem utan diagnos då symptomen inte varit samma som för män.

Kvinnors hälsa är en av huvudfrågorna för den ideella föreningen 1,6 miljonerklubben. Namnet syftar på antalet kvinnor i Sverige över 45 år. Uppdraget är informationsspridning och opinionsbildning, och att stödja forskning och utbildning om kvinnors sjukdomar. Föreningens dom över hur svenska kvinnor behandlas i den svenska vården är hård:

”Kvinnor får sämre, omodernare och billigare mediciner, sämre akutvård och sämre vård i livets slutskede.”

Ett annat område som tycks vara eftersatt är preparat som endast berör kvinnor. Ett exempel är p-piller.

Många vittnar om upplevda biverkningarna såsom nedstämdhet och minskad sexuell lust. Av rädsla att överskugga nyttan med läkemedlet tonas ofta dessa och andra biverkningar ned. Argumentet som ofta används är att det är ännu farligare att bli gravid.

En diffus biverkning som sinnesstämning är svår att dokumentera. I kombination med kvinnors naturliga hormonella svängningar är det än svårare att kartlägga vad som beror på vad. Men inte desto mindre viktigt.

Under hösten 2004 skrev Malin Nordgren en artikelserie i Dagens Nyheter om bristen på kunskap när det gäller biverkningar av p-piller. Artiklarnas rubriker löd ”Vanligt att p-piller påverkar humöret”, ”Biverkningar tas inte på allvar”, ”Min sexlust försvann med p-piller” och ”Oattraktivt att forska om sexlust”.

Det är snart fem år sedan och inte mycket tycks ha hänt sedan dess.

På läkemedelsverkets hemsida finns möjlighet för allmänheten att anmäla biverkningar av läkemedel och naturläkemedel.

En direktväg, antagligen lättare än via en ifrågasättande barnmorska. Och en alternativ väg så länge forskning på medicinska preparats biverkningar på kvinnor är nedprioriterad.

Kvinnor och män är olika. Åtminstone fysiskt olika.

Just därför är det viktigt att forskningen behandlar båda könen lika.

Nina Halling