Triangeldramat

Ola Carlson.
Citytunneln borde ha funnits redan för femtio år sedan, utbrister min frispråkiga medpassagerare med en norrländsk accent. Som nyinflyttad till Malmö från Haparanda ger hon stadsbussarna klart underkänt.

Betyget är befogat. Mitt i rusningstid bryter tidtabellen alltför ofta samman och avgångar ställs in utan varsel.

Förklaringar finns. Kollektivtrafiken störs av flera byggprojekt i staden, främst vid Malmö central.

Där väntar ett dagligt spårkaos. DSB First kunde ha fått en bättre start som ny operatör av tågtrafiken över Sundet. Det demonstrerade torsdagens chatt på Sydsvenskan.se med VD Jarl Samuelsson.

Malmö lider av växtvärk. Citytunneln beräknas stå färdig i december 2010 och året därpå kan stadens invånartal vara på väg att spränga 300 000-vallen.

Citytunneln löser måhända regionens tågtrafikproblem, men gör desto mindre för själva stadens trafikmiljö. Stadsluften är på sina håll så dålig att regeringen har krävt att Malmö skall sänka kvävedioxidhalten vid Amiralsgatan/Drottninggatan, där den är som högst.

Malmös trafikmiljöprogram fram till 2010 bär drag av en till intet förpliktigande reklamkampanj. Det är kanske logiskt med tanke på att Malmö leder EU-projektet Smile – towards Sustainable MobIlity for peopLe in urban arEas – som syftar till hållbara transporter. I projektet deltar städer som engelska Norfolk, italienska Potenza och rumänska Suceava.

Målen är också mer eller mindre luftiga: en tystare stad och att folk skall välja att gå, cykla eller ta bussen.

I den mån den nu kommer.

Därför är det välkommet att Malmö stad tycks ha tänkt om och vill ha tillbaka spårbunden trafik i full skala. Spårvagnar var ju en del av stadsbilden fram till 1973.

”Malmö behöver spårvagnar”, lyder budskapet i den kollektivtrafikutredning som nu är ute på remiss.

Malmöiterna är enligt Linda Herrström, kulturgeograf på gatukontoret, med på noterna. Deras förslag till en bättre trafikmiljö har också legat till grund för de tre framtidskikare som nu står uppställda vid Amiralsgatan/Kungsgatan, Mobilia och Triangeln. Där kan den nyfikne blicka in i framtidens stadsrum, genom att panorera ett stationärt kikarsikte.

Invigningen på Triangeln i torsdags gav prov på premiärnerver. Den avancerade interaktionsdesignen till trots hängde grafiken upp sig på en av de virtuella visionerna. Men den var inte så dum, för Triangeln gick knappt att känna igen. Där framträdde den vimmelvänliga piazza som dagens trafikmonster har längtat efter att bli i decennier.

Det kanske är så enkelt. Med smäckra spårvagnar får bilar och bussar snällt maka på sig. Och Malmö kan äntligen växa ur sin trånga småstadskostym.

Marcus Ola Carlson

Författare:
Publicerad 19 januari 2009 00.48
Uppdaterad 19 januari 2009 00.55

Ola Carlson
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu