Åklagare skall nu granska om det är fråga om olovlig underrättelseverksamhet.
Samtidigt tvås det händer till höger och vänster.
Justitieminister Beatrice Ask (M) hävdar bestämt att hon ingenting visste
förrän i slutet av förra veckan när Säpo informerade henne.
Också Säpos ledning förnekar att den vetat. I Dagens Nyheter medger
visserligen Säpochefen Anders Danielsson klädsamt att ”vi borde haft
kännedom”, men låter påskina att det i grunden handlar om en amerikansk
underlåtenhetssynd:
”De skall hålla oss informerade.”
Amerikanerna menar att de har underrättat svenska myndigheter. Ingen kan
heller anklaga USA för att försöka mörka verksamheten – den beskrivs till
exempel ingående på det amerikanska utrikesdepartementets hemsida.
Därmed inte sagt att det inträffade skall bagatelliseras.
Att försöka ursäkta händelserna med att USA är en god och vänskaplig nation
med legitima intressen att förhindra terror duger givetvis inte heller.
Ingen främmande makt, inte ens världens ledande demokrati, kan någonsin få
carte blanche för att bedriva något som liknar underrättelseverksamhet på
svensk mark.
Avslöjandena har på sina håll tagits till intäkt för att Sverige förfallit
till att bli ett amerikanskt lydrike. Det är givetvis nonsens.
Den svenska inställningen kan möjligen beskrivas som till aningslöshet
gränsande välvilja.
Det är illa nog.