Freddie Mac bor inte här

Redan nu är skiljelinjerna tydliga mellan dem som ser krisen som en direkt följd av bristande regleringar och för lite statlig inblandning i marknadens göranden och låtanden och dem som anser att krisen helt eller delvis framkallats av politiska beslut. Lösningen i dessa kretsar stavas inte nödvändigtvis färre regleringar, däremot smartare och bättre anpassade till den moderna globaliserade ekonomin.

Att en Timbrorapport skjuter in sig på den svenska statens inblandning i bolånemarknaden är därför inte särskilt uppseendeväckande. Men det betyder inte heller att Per Nilssons SBAB, ett svenskt Freddie Mac? lättvindigt kan viftas undan.

En jämförelse mellan å ena sidan Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, och å den andra amerikanska Federal Home Loan Mortage Corporation, Freddie Mac, och Federal National Mortage Association, Fannie Mae, har sina poänger.

Helstatliga SBAB har, liksom sina amerikanska motsvarigheter, haft den uttalade målsättningen att göra det enklare, lättare och billigare att låna pengar till egen bostad.

I Sverige har SBAB ofta kunnat erbjuda lägsta boräntorna och har dessutom hört till de mer uppfinningsrika när det gällt att komma med nya till synes attraktiva lånevillkor. Så var det statliga institutet till exempel först med att erbjuda lån till handpenningen liksom med att skrota topplånen – allt med politikernas goda minne.

Alldeles utan påverkan har det inte varit. Enligt Riksdagens utredningstjänst har SBAB:s agerande på bostadsmarknaden bidragit till att pressa låneräntorna med 0,4 procentenheter, vilket betyder bortemot 14¿000 kronor om året för ett hushåll med lån på två miljoner kronor.

Kruxet är att denna ”vinst” är illusorisk, menar Nilsson. Statliga låneinstitut konkurrerar inte på lika villkor och kan därför ta större risker när de erbjuder sina lån till kunderna. Frikostiga och lättillgängliga lån får emellertid bostadspriserna att rusa i höjden. Det betyder inte bara att ”vinsten” från den lägre räntan äts upp, utan riskerar dessutom att skapa en bostadsbubbla när efterfrågan på bostäder växer snabbare än tillgången.

Helt invändningsfritt är inte resonemanget. Nilsson är dock noga med att framhålla att den svenska situationen är ”långt ifrån den kris som drabbat USA”.

Och visst är skillnaderna avgörande på vissa punkter. Svenska banker tycks på det stora hela ha visat en viss återhållsamhet också under de senaste årens hausse på bostadsmarknaden. Amerikanska bolåneinstitut har däremot levat under hot om böter om de bedömdes som alltför restriktiva i bedömningen av sina låntagare.

Lägg därtill att Freddie Mac och Fannie Mae innan bubblan sprack stod bakom bortemot hälften av bolånen i USA. Det kan jämföras med SBAB:s andel av den privata bolånemarknaden som uppgår till mindre än 8 procent.

Risken för att SBAB blir ett svenskt Freddie Mac får nog trots allt betecknas som liten. Det hindrar inte att bolånemarknaden förmodligen mår bäst om staten håller sig borta från utlåningen.

Per Tedin