Rektorns rätt

Tiina Meri.
Så utsågs Per Eriksson av regeringen till rektor för Lunds universitet.

Det skedde i torsdags, efter en unken debatt där det sagts att samfundstillhörigheten för Eriks­son, hittillsvarande generaldirektör för Vinnova, skulle kunna leda till en konflikt med universitetsuppdraget.

Frikyrklig tillhörighet har antagits gå hand i hand med en oacceptabel syn på homosexualitet, kreationism och vetenskap. I begynnelsen var ett brev där universitetsstyrelsen i Lund ombads förklara varför Eriksson valts till rektor mot hörandeförsamlingens vilja.

”Han tillhörde en rörelse där man menar att bibeln är Guds ord, punkt. Och pingstpastorn Åke Green säger att homosexualitet är en synd”, förklarade en av brevskrivarna.

Lundalarmet spred sig ända in i riksdagen. I förra veckan fick Lennart Sacrédeus (kd) svar på en skriftlig fråga om vilka åtgärder högskoleminister Lars Leijonborg (fp) avser att vidta mot fördomar gentemot kristna inom den akademiska världen.

”Denna form av intolerans mot troende personer av kristen övertygelse, i en miljö präglad av en annan religion eller som i huvudsak är sekulär, skulle kunna kall­as kristofobi”, skrev Sacrédeus i sin fråga.

”Inga åtgärder”, löd det väl avvägda svaret från Leijonborg.

Enligt Regeringsformen är varje medborgare ”gentemot det allmänna” skyddad mot tvång att ge sin religiösa åskådning till känna.

Samtidigt är det, som Leijonborg påpekade, helt i sin ordning att lärare, forskare och studenter ventilerar kritiska åsikter om olika religioner, så länge de inte går över gränsen för vad som är kränkande särbehandling.

Riksdag och regering varken kan eller skall råda bot på varje form av fördom. Inte heller går det att lagstifta mot dåligt omdöme. Sådant som även Sacrédeus visat prov på.

Att tala om kristofobi i Sverige må vara en överdrift. Och själv har Sacrédeus uttryckt sig intolerant i debatten om könsneutrala äktenskap.

Ändå slog Sacrédeus huvudet på spiken när han i torsdagens Studio Ett i P1 undrade vilken relevans det har om den som tillträder en offentlig tjänst är agnostiker, kristen, muslim eller jude.

Rimligen visar det sig i en gedigen tillsättningsprocess vem som delar en kritisk vetenskaplig grundsyn. Detta utan att personen tvingas till ett slags offentlig bekännelse.

Tiina Meri

Fler artiklar om Rektorsdebatten

Författare:
Publicerad 29 oktober 2008 16.19
Uppdaterad 29 oktober 2008 16.19

Tiina Meri
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu