I Kropp & själ avhandlades ett växande intresse för konditionsträning:
Också personer som aldrig trodde att de skulle trä på sig tights eller ladda ner appar för löpning har fallit för frestelsen att springa. Allt längre. Allt snabbare.
Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor vid KTH, menar att det finns flera skäl till att intresset för konditionsträning är på uppgående. Ett skäl har att göra med att tidskrävande aktiviteter har fått högre status. Långdistanslöparen ”manifesterar sin tidskontroll”.
I alla händelser en folkhälsotrend. Utan statlig inblandning.
Nyligen presenterade två forskare vid Lunds universitet, Isabel Drake och Elisabet Wirfält, en studie i tidskriften Public Health Nutrition. En slutsats av studien – där kostvanor för 17 000 svenska män och kvinnor studerats under lång tid – är att det inte är fel på det svenska Livsmedelsverkets kostråd, utan på att råden inte följs.
”Förvånansvärt få, mindre än tre procent av deltagarna i studien, följde kostråden fullt ut”, säger Isabel Drake.
Men är det verkligen förvånande att Sveriges befolkning inte följer statens – för övrigt ifrågasatta – kostråd till punkt och pricka?
Många av de invånare som genomlidit 1970-talets tal om kostcirkel, potatis och brödskivor kan lätt uppfatta att råd von oben är riktiga partydödare.
Apropå lust och valfrihet:
Långdistanslöparen Rune Larsson har vunnit lopp då han laddat genom att äta sig proppmätt på smörgåstårta, sill, rostbiff.
Och så här skriver Kenneth Gysing om en junidag år 2012 på sin Runner’s World-blogg:
”Dag två med brallande motvind och hällregn i nästan fyra mil ... Vi åt mycket godis (Ahlgrens bilar), drack mycket Coca Cola.”
Socialminister Göran Hägglund (KD) sade i maj att pekpinnar ska undvikas i försöket att göra något åt problemet med övervikt och fetma i Sverige. Hägglund har lovat att sammankalla representanter för staten, livsmedels- och byggbranscherna, landsting, kommuner och ideella organisationer för att tala om hur folkhälsan kan bli bättre.
Fler cykelstigar är redan ett önskemål från Hägglund. I övrigt kan det bli en svår balansgång.
Att det finns tillgänglig kunskap om betydelsen av rörelse och matvanor är inte fel, men det är upp till var och en om han eller hon vill titta på Älskling, du har blivit en tjockis eller ge sig ut i Skrylle.
Torbjörn Flygt sade i P1 igår att löpningen hjälper honom att skriva, och att han som individualist uppskattar att få styra över sin tid och sin egen rörelse.
Kroppsomfång, rörelse och matvanor – här ska alla varningslampor blinka. Här prövas maktens syn på integritet, tolerans och frihet.