Sahlins verkliga dilemma

Publicerad 3 oktober 2008 23.55 Uppdaterad 3 oktober 2008 23.55

Tiina Meri.
Hon är troligen beredd att kompromissa en hel del för att kunna säga ”Adjö, alliansregering”

Och en del eftergifter lär partiledaren Mona Sahlin (s) få göra.

Det heter att socialdemokraterna kan tänka sig ett trepartisamarbete efter valet – en regering som består av s, mp och v.

Men kärleken är inte villkorslös och spekulationerna är i full gång om huruvida partiledaren Mona Sahlin är på väg att ”hänga av” vänsterpartiet. När socialdemokraternas och miljöpartiets ekonomiskpolitiska talespersoner häromdagen presenterade ett gemensamt utbildningspaket var v inte ens tillfrågat.

”Vi är ju överens i sak så det här är bara en barnslig mobbarmentalitet från Thomas Östros sida”, kommenterade partiledaren Lars Ohly (v).

Sahlins förtrogna menar att v inte får vara med så länge partiet inte ställer upp på överskottsmål, utgiftstak och oberoende riksbank. Det är ett budskap som, inte minst i ekonomiska kristider, borde inge förtroende bland de mittenväljare som socialdemokraterna behöver vinna tillbaka för att nå Rosenbad.

Att välja partner är svårt. Kräver mer än ett hjärta:

Räcker s och mp för att få en vänstermajoritet?

Vilket pris kommer vänsterpartiet att kräva för att bli ett stödparti – och vad säger mittenväljare om det?


Dessutom uppgav Svenska Dagbladet igår att miljöpartiet inte vill delta i några trepartisammankomster. Om Sahlin och Ohly tänker träffas idag lär de bli sittande utan grönt sällskap. Vad säger det om stämningarna i ett eventuellt ministerlag?

Som om detta inte var nog finns det ytterligare en omständighet för Sahlin att ta i beaktande.

I LO-tidningen från igår ges en fingervisning om ett dilemma som kan bli riktigt svårlöst. Där publicerades resultatet av en ”snabbenkät” som gått ut till fackligt förtroendevalda. De som svarat på frågan ”Vilket alternativ till alliansregeringen vill du helst se i valet 2010?” tillhör alltså socialdemokratins kärntrupper.

42 procent vill att socialdemokraterna ensamma bildar regering.

36 procent vill att socialdemokraterna och väns­terpartiet gör gemensam sak.

14 procent vill ha ett trepartisamarbete, s+mp+v.

Och hur många önskade sig ett samarbete mellan socialdemokraterna och miljöpartiet?

Endast 5 procent av de svarande.


Synen på mp sammanfattades av en aktiv medlem i Handels:

”Miljöpartiet är lite veligt. De vänder kappan efter vinden.”

Alltför höga växlar skall inte dras på en enskild enkät, men det är inte förvånande om många socialdemokratiska gräsrötter har problem med ett miljöparti som gjort upp med ”borgarna”, senast i fråga om nya regler för arbetskraftsinvandring.

För Sveriges väl och ve vore ett samarbete med det ekonomiskt och utrikespolitiskt opålitliga vänsterpartiet långt sämre än ett samarbete med miljöpartiet. De gröna språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson står för en förhållandevis nykter ekonomisk politik och en allt mer verklighetsförankrad syn på EU. De ter sig som framåtsyftande koalitionspartners.

Men hur poppis är de bland de LO-trupper som förmodas utgöra Sahlins riktiga vänner?

Det är inte säkert att det Ohly kallar barnslig mobbarmentalitet slutar med att Sahlin nobbar ”kamraterna” i vänsterpartiet.


Tiina Meri

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Sahlins verkliga dilemma"?
Mest läst på Tiina Meri
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu