Elever i grundskolans högre årskurser och på gymnasiet skall få sina
prestationer bedömda enligt en sexgradig skala.
Ett steg i rätt riktning är det, men regeringen kunde ha skött frågan bättre.
Förslaget ligger nära de riktlinjer som presenterades i en statlig utredning
tidigare i år. Betyg skall sättas i fem godkända steg, A–E, och ett
underkänt, F. Det kan jämföras med dagens fyrgradiga skala från icke
godkänt, IG, till mycket väl godkänt, MVG.
Ett A skall kräva mer av eleven än ett MVG, förklarar Björklund. Gott så. Även
duktiga elever måste känna att en extra ansträngning lönar sig.
Förhoppningsvis underlättar det också intagningen till högskolan. Med dagens
betygssystem måste de attraktivaste utbildningsplatserna ibland fördelas
genom lottning.
Regeringen siktar fortfarande på betyg från och med årskurs sex. Fast ett
lagförslag om det kommer tidigast 2010 – sannolikt som ett taktiskt drag,
valåret till ära.
Redan hörs invändningar mot att det endast finns tydliga betygskriterier för
A, C och E. B skall till exempel ges när eleven helt uppfyller kraven för C
och till ”övervägande del” för A. Sådana formuleringar håller dörren på
glänt för godtycket, men det gör å andra sidan dagens alltför oprecisa
betygskriterier också.
Märkligare är att regeringen inte sökte en blocköverskridande uppgörelse i
frågan.
Planen är nu att lärarkåren skall fortbildas med sikte på att införa det nya
betygssystemet från årskurs sex läsåret 2011–2012. Då är det alls inte
säkert att Sverige har en borgerlig regering. Socialdemokraterna godtar
visserligen i princip Björklunds planer, men vänsterpartiet och de gröna
kommer med invändningar.
Miljöpartiet accepterar den sexgradiga skalan, men hävdar att det är högst
osäkert om det blir betyg från årskurs sex vid ett maktskifte.
”Det får vi diskutera inom den rödgröna majoriteten då”, säger skolpolitiske
talespersonen Mats Pertoft.
Vänsterpartiet är generellt skeptiskt till betyg och tror inte att fler steg
kan bidra till bättre kunskaper.
Visst rör det sig om små partier, men särskilt miljöpartiet har en välkänd
förmåga att skaffa sig större inflytande än väljarstödet motiverar. Risken
är därför att delar av Björklunds förslag blir inaktuella redan innan de
lämnat planeringsstadiet.
Något A förtjänar regeringens hantering av frågan inte. En bred uppgörelse
hade varit bättre. Just för att den kunde gett mer av det som Björklund
talar om värdet av:
Arbetsro i skolan.
Tobias Lindberg