”Det finns inget utrymme för vårdslösa skattesänkningar”, skrev S-ledaren Mona
Sahlin och den ekonomisk-politiske talesmannen Thomas Östros på DN Debatt.
Om oppositionen vinner valet blir det en tydligare fördelningspolitisk profil.
Skatten höjs på årsinkomster kring en miljon och uppåt, liksom på
fastigheter med ett marknadsvärde över sex miljoner. Dessutom skall
förmögenhetsskatten återinföras.
Ekonomiskt motiverat?
Nja, snarare ideologiskt.
Enligt SCB har i runda tal 37 000 personer miljoninkomster. Att höja deras
skatt lär inte göra någon avgörande skillnad för statskassan, men å andra
sidan har Socialdemokraterna inte mycket att förlora. Få av de verkliga
höginkomsttagarna är potentiella S-väljare.
Ytterligare förändrad fastighetsskatt lär inte heller ge staten så mycket och
frågan är om en ny förmögenhetsskatt skulle ge något alls. Den gamla var
enkel att skatteplanera sig undan och fick stora summor att strömma ut ur
landet.
En skatt med sådana effekter ”förstör mer välfärd än den skapar”, som tidigare
LO-ekonomen P-O Edin en gång sade.
När beskedet kom häromåret att förmögenhetsskatten skulle slopas hade Thomas
Östros inga direkta invändningar. Vad har fått honom att ändra sig?
Namnet på en ny rapport från oppositionspartiernas gemensamma granskningsgrupp
antyder svaret: Högerpolitiken klyver Sverige.
Regeringens fokus på skattesänkningar för folk i de vanligaste inkomstlägena
har en tid tagit udden av sådan retorik. Det kan det bli ändring på nu när S
vill höja skatten för dem som har mest. En renässans börjar anas för
klassperspektivet i debatten.
Två saker säger dock Sahlin och Östros inget om i sin artikel: synen på
jobbskatteavdraget och planerna på en koalition.
Socialdemokraterna godtar jobbskatteavdragets två första steg, men avvisar det
tredje och fjärde. Det innebär rimligtvis skattehöjningar för alla löntagare
vid ett maktskifte.
Noteras bör också att Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte rakt av skriver
under på skatteförslagen. V-ledaren Lars Ohly vill höja skatterna mer och
snabbare. Gröna språkröret Maria Wetterstrand ser hellre miljöskatter än
höjd inkomstskatt. Förmögenhetsskatten tycks bli en särskild knäckfråga.
Också den anser V bör vara högre än vad S föreslår, medan MP inte vill ha
tillbaka den alls.
Till våren skall de rödgröna presentera en gemensam skattepolitik. V lär gå
hårt ut i kommande förhandlingar, att döma av en intervju med Ohly i
onsdagens Expressen. Tillfrågad om vilka ministerposter partiet vill ha
svarar han med en uppräkning som inleds:
”Att få helhetsansvaret för finanspolitiken.”
Han säger också att de privilegierade skall bli lite rädda när de ser honom på
TV. Så skrämmande som en finansminister vid namn Ohly lär det inte bli, men
ändå.
Även om det börjar se ljusare ut i världsekonomin kan någon verklig uppgång
inte skönjas ännu. Vid valet nästa höst dras Sverige sannolikt fortfarande
med sviter av finanskrisen. Arbetslösheten väntas till exempel nå sin högsta
nivå först 2011.
Att då minska konsumenternas köpkraft – genom allmänt högre skatt, som de
rödgröna tycks planera för – kan bromsa återhämtningen i ekonomin.
För att tala med Sahlin och Östros:
Det finns inget utrymme för vårdslösa skattehöjningar.