Swedbank genomför nu en nyemission av aktier för 12,4 miljarder kronor. Inte
för att verksamheten skulle vara på fallrepet, utan som förebyggande åtgärd
inför fortsatta orostider.
Samtidigt beviljar Riksbanken ett miljardlån till Carnegie sedan svängningarna
på börsen gett investmentbanken problem att finansiera sina betalningar. Den
ryckiga kursutvecklingen fortsatte också på måndagen med fallande börser
världen över. Allt medan den svenska kronan blir allt mindre värd.
En dollar har blivit två kronor dyrare på tre månader. Euron passerade för
första gången tiokronorsgränsen häromveckan och ligger fortfarande kvar
kring den nivån.
Utvecklingen får utrikesminister Carl Bildt (m) att tro att diskussionen om en
svensk anslutning till euron skall ta fart igen.
”Sverige och EU kan tacka sin lyckliga stjärna för att euron finns”, sade han
i samband med gårdagens nordiska utrikesministermöte i Helsingfors.
Solklart har hela Europa nytta av att många europeiska länder har en gemensam
stark valuta när det svänger på marknaderna som nu. Det är inte svårt att se
vilka fördelar Sverige skulle kunna dra av att delta i det europeiska
valutasamarbetet. Visst gynnar fallande kronvärde svensk exportindustri, men
det höjer också inflationstrycket. Främsta fördelarna med eurosamarbetet är
dessutom inte ekonomiska, utan politiska.
När euroländerna enades om det ekonomiska stabiliseringspaketet för Europa
fick finansminister Anders Borg (m) inte vara med.
Svenska folkets nej till euron i folkomröstningen 2003 skall naturligtvis
respekteras, vilket regeringen också gör. Men att frågan tills vidare låsts
politiskt får inte vara detsamma som någon allmän beröringsskräck inför
ämnet.
Danmark skall så småningom folkomrösta om euron igen. Och när det ekonomiska
läget förändras i grunden kastas nytt ljus över valutasamarbetets för- och
nackdelar. Då finns inte bara skäl att tro – utan också att hoppas – på nya
diskussioner om euron i Sverige.
Tobias Lindberg