I mer än tio år har svenska elevers mattekunskaper blivit allt sämre, enligt
undersökningar. I den återkommande mätningen TIMSS är Sverige ett av de
länder där resultaten försämrats mest.
För mycket enskilt räknande, för många obehöriga lärare och för dålig koll på
kunskapsmålen nämns som tänkbara förklaringar. Matteböckerna används
flitigare i Sverige än på andra håll. Färre än hälften av mattelärarna på
högstadiet har fullgod utbildning och en tredjedel av deras gymnasiekollegor
är osäkra på vad eleverna bör lära sig.
Regeringen har med andra ord starka skäl att – som Skolverket förelår –
avsätta 1,3–2 miljarder kronor för att under några år fortbilda
matematiklärare.
Fast till saken hör att kraven på lärarna redan har höjts – yrkeslegitimation
är på gång och de flesta lärarutbildningarna ska bli längre. Vad som däremot
inte höjts nämnvärt är lärarlönerna. Och den faktorn är inte minst viktig då
det gäller att säkra en kunnig lärarkår även på sikt.
Som Sydsvenskan uppmärksammade igår är söktrycket på lärarutbildningarna lågt
och intagningsbetygen har sjunkit. För att fler av de bästa studenterna ska
vilja bli lärare – i matte och andra ämnen – vill det nog till att lönerna
höjs rejält.
Studenternas matematikkunskaper är trots allt inte sämre än att de kan räkna
ut att dagens lärarlöner minus studieskulder är lika med för lite.