Nog leds tankarna till en gammal låt – gjord av Blå Tåget, odödliggjord av
Ebba Grön:
”Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt ...”
Men vad menar egentligen S-ledaren och hans vapendragare i ekonomiska frågor?
Den socialdemokratiska budgetmotion som lades fram igår ger få entydiga svar.
Det hänvisas till en S-tradition av att ta fram strategiska program för
nyckelbranscher. Dialog mellan politiker, näringsliv, akademi och
fackförbund sägs också vara önskvärt.
Visst låter det senare bra, om politikernas roll blir lyssnande. Men Juholt
och Waidelich pekar redan på vad de vill ”kraftsamla kring”. Tyvärr. Statens
uppgift är att skapa goda ramar för näringsverksamheten, snarare än att
blanda sig i hur olika delar av den bör utvecklas.
En välvillig tolkning av utspelet är förstås ändå att S vill bli mer lyhört
för näringslivets önskemål. Men den strävan går i så fall på tvärs med flera
av de nya förslagen.
Svenskt Näringsliv, SN, menar att visstidsanställningar är viktiga för
företagen – S vill nu inskränka rätten att visstidsanställa.
SN anser att höga marginalskatter försämrar företagsklimatet – S vill ha högre
skatt på höga inkomster.
Någon verklig nyordning märks inte i den socialdemokratiska näringspolitiken.
I grunden är den snarare som den alltid har varit:
Önskan om att åka båt med näringslivet handlar om vilja att hålla i rodret.