Kvot som hot

Tobias Lindberg.
Tre män som sökt till Polishögskolan men inte antagits stämmer nu Rikspolisstyrelsen för olaga diskriminering. De tror sig ha blivit bortsorterade på grundval av kön och etnisk tillhörighet.

Rikspolisstyrelsen anser inte att några fel har gjorts, men Centrum för rättvisa – som företräder männen juridiskt – säger sig ha belägg för anklagelserna.

Fallet är principiellt intressant oavsett hur den rättsliga prövningen slutar.

Polisen utövar statens våldsmonopol och får vidta integritetskränkande åtgärder mot medborgare. Inom polisen – om någonstans – är det därför befogat att eftersträva en yrkeskår som liknar ett tvärsnitt av befolkningen. Det är en fråga om trovärdighet.

Men är kvotering verkligen rätt väg till förbättringar?

Det beror på hur den positiva särbehandlingen går till.

Om ett visst antal antagningsplatser ska fördelas mellan personer med likvärdiga testresultat saknas inte skäl att ge förtur åt dem som kan bidra till att poliskåren blir mer representativ för befolkningen.

Men det är en helt annan sak att anta personer från underrepresenterade grupper, trots att de har sämre testresultat än sökande som väljs bort. Då skapas ett litet, men ack så otäckt utrymme för misstankar om att somliga poliser egentligen inte tillhör de bäst lämpade för yrket, utan av olika skäl har kvoterats till sina jobb. Det hotar att skada polisens trovärdighet mer än det stärker den.

Författare: Tobias Lindberg
Publicerad 14 november 2011 20.40
Uppdaterad 15 november 2011 00.05

Tobias Lindberg
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu