Det enda förvånande med beskedet från Lissabon är att det inte kommit
tidigare. Då hade problemen kunnat hanteras under mer ordnade former.
Premiärminister José Socrates regering såg sig nyligen nödgad att avgå sedan
den misslyckats med att få stöd för sitt skuldsaneringspaket. Nyval hålls
den 5 juni och först med en ny regering på plats kan det på allvar
förhandlas om stödpaket.
Sannolikt är hålen i de portugisiska finanserna dock inte större än att de kan
täckas av EU:s och Internationella valutafondens befintliga stödmekanismer.
Det som bekymrar EU-ledarna är snarare osäkerheten om vad som skall komma
härnäst.
Portugal blir tredje eurolandet som ansöker om stöd från EU och knappt hade
beskedet kommit förrän blickarna vändes mot Spanien. Skulle även spanjorerna
behöva stöd är det oklart om resurserna räcker.
Spanska finansministern Elena Sagado försäkrar att Spaniens ekonomi står
betydligt starkare än grannlandets.
Betryggande?
Nja, så sent som den 30 mars sade Socrates att Portugal inte skulle behöva
ekonomiskt stöd.
EU-länderna måste bereda sig på att eurokrisen kan få fler hisnande kapitel.
Enligt Financial Times Deutschland börjar skepsisen så smått att minska
bland euroländers regeringar till att låta Grekland omstrukturera sin
statsskuld. Det skulle, via marknadens förväntningar, pressa Irland och
Portugal att göra detsamma.
Ingen tilltalande utveckling. Men skall ett krisdrabbat euroland alltid
ekonomiskt undsättas till varje pris?
I brist på goda alternativ är det dags att ta ställning till vilket som är det
minst dåliga.