Det handlar om ett synkrotonljuslaboratorium som skulle bli det främsta i sitt
slag i världen. Ett brett spektrum av forskningsområden skulle kunna dra
nytta av det. Dessutom kan ett beslut om Max IV förbättra oddsen för att få
en annan världsledande satsning till Lund, neutronforskningsanläggningen ESS.
Den är ett gemensamt europeiskt projekt och Sverige konkurrerar med Spanien
och Ungern om etableringen. Att regeringen vill ha hit anläggningen råder
det ingen tvekan om. I höstbudgeten öronmärks pengar till ESS i avsnittet om
forskningsinfrastruktur. Max IV nämns däremot inte, trots att den
anläggningens vara eller icke vara ligger helt i svenska händer.
Hoppet sätts nu till att medel skall skjutas till i den kommande
forskningspropositionen.
Att avstå från en sådan satsning ”skulle kunna äventyra möjligheten att sätta
Sverige på världskartan vad gäller materialforskning”, skrev Ideons VD Hans
Möller i Ny Teknik härförleden.
Visst går det att invända att hans åsikt färgas av egenintresse, men
Vetenskapsrådets granskning ger i stort samma bild. Max IV sägs kunna ge
”stor positiv påverkan på svensk och nordisk forskning”. Även från de
baltiska staterna skall det finnas intresse av samverkan kring anläggningens
konstruktion och användning.
För 2009 aviserar regeringen den största satsningen på forskning någonsin.
Ändå anas tvekan inför att avsätta pengar till Max IV. Nog är det märkligt.
Redan i valrörelsen 2006 gjorde de borgerliga stort nummer av sina ambitioner
på forskningsområdet. Det talades rent av om fler svenska Nobelpristagare.
Var vore då mer naturligt än att satsa på synkrotonljus, som redan bidragit
till flera Nobelpris?
Tobias Lindberg