Det gällde besparingarna som är ett villkor för att EU och Internationella
valutafonden, IMF, ska ge Grekland ytterligare nödlån och lindra landets
akuta skuldkris. Utan pengarna väntar statsbankrutt inom ett par veckor, med
påtaglig risk för spridningseffekter till andra skuldkrisande euroländer.
Europeiska banker kan också dras med i fallet och sprida panik som lamslår
hela det finansiella systemet.
Så kom beskedet.
Det blev ett ja.
EU-toppar och investerare kunde andas ut – men egentligen bara för stunden.
Även om de grekiska folkvalda säger ja också vid dagens omröstning, om
formerna för nedskärningarna, kvarstår grundproblemen. Skillnaden är
väsentlig mellan att besluta om besparingar och att faktiskt lyckas
genomföra dem. Redan i april i fjol lovade Grekland omfattande finansiell
sanering.
Utsikterna för den europeiska ekonomin lär med andra ord förbli osäkra ett bra
tag framöver. Inte konstigt då att Sveriges finansminister Anders Borg (M)
vill vara försiktig och prioritera sunda statsfinanser. Regeringen har
amorterat ner statsskulden och siktet är ställt ännu lägre.
Fast nu varnar allt fler för att statsskulden riskerar att bli för liten. Ett
lyxproblem, kan tyckas med tanke på läget i Sydeuropa. Men som SEB:s
chefekonom Robert Bergqvist påpekade i Ekot igår: blir de svenska
statsobligationerna för få och räntan på dem för låg skrämmer det bort
investerare och försvårar Riksbankens arbete.
En ekonomisk politik med sådana konsekvenser är inte så försiktig som den i
förstone kan verka.