”Vi har olika uppfattningar om huruvida Sverige bör bli medlem i Nato eller
ej, men vi är helt överens om behovet av en svensk analys och en öppen
debatt”, skrev överste Ulf Henricsson och före detta riksdagsledamoten
Annika Nordgren Christensen (MP).
I valrörelser reduceras försvars- och säkerhetspolitiken i regel till
diskussioner om antalet miljarder i försvarsbudgeten, påpekar de.
Så lär det bli även i år. Men hur rimligt är det egentligen?
Omvärlden har förändrats väsentligt under de senaste decennierna. Det har
också försvarsalliansen Nato. Men Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger i
grunden fast. Om inte annat borde det klargöras varför.
I takt med att Natos fokus flyttats från kollektiva försvarsförpliktelser till
freds- och säkerhetsfrämjande insatser har Sverige knutit allt närmare band
med försvarsalliansen.
Mest logiskt vore om Sverige tog steget fullt ut och ansökte om
Natomedlemskap. Men Folkpartiet är ensamt i riksdagen om att driva den
linjen och opinionen är alltjämt emot. Mycket talar då för Centerns och
Kristdemokraternas hållning: att låta utreda ett svenskt medlemskap.
Enigheten mellan Henricsson och Nordgren Christensen är talande.
Det är i allas intresse att få veta mer om vad ett Natomedlemskap skulle
innebära.